Sista januari...

... är här och jag har nu varit utan godis/sött/läsk i 31 dagar! Helt otroligt för en sån godisgris som jag. Men jag har klarat det!! Ni förstår att jag är stolt över mig själv va? Det här trodde jag verkligen inte så nu inser jag att jag faktiskt kan klara av saker som jag bestämmer mig för. Jag har flera gånger förut "bestämt" mig för att bara äta godis på lördagar, och se hur det har gått. Vilket får mig att förstå att jag inte har bestämt mig de andra gångerna. Den här gången har jag inte känt en enda gång att det skulle ha varit värt att ta något ändå. Visst har jag varit frestad, men aldrig att jag har känt att ett återfall skulle ha varit värt det. I och med detta inser jag min potential och att jag faktiskt kan om jag vill!

Slutresultatet blev ju faktiskt -3 kg och -11 cm. Jag kunde knappast ha blivit mer nöjd! Eller jo, om jag hade tränat kanske men nu har jag inte det så då blev resultatet därefter. Och det har fått mig att inse att även om jag inte gick upp i vikt konstant så har det ändå påverkat min kropp på ett negativt sätt. Nu längtar jag efter att få börja promenera och träna! Maken och jag har pratat om att ta upp tennisen igen då vår dotter börjat i tennisskola. När våren kommer ska jag försöka komma iväg på lite cykelturer i träningssyfte.

Igår morse passade jag på att gå med dottern till förskolan istället för att ta bilen som jag brukar. Hon var överlycklig! Idag ville hon gå igen men då förklarade jag att vi hade lite ont om tid och då gjorde vi en överrenskommelse om att gå upp direkt när klockan ringer i fortsättningen, så att vi kan gå lite oftare till förskolan. Ska bli spännande att se om hon kommer ihåg det imorgon bitti! :-)