Gott Nytt Slut!

Som sagt, det känns både bra och trist att mitt bloggår närmar sig slutet. Jag har gillat att varje dag få tänka ut vad jag ska skriva och sedan välja ut bilder att ha med. Det var dock aldrig meningen att det skulle bli en dagboksblogg vilket den övergick till att bli på slutet. Min stora resa blev till en liten promenad runt huset. En stor besvikelse för mig själv och det är något som jag försöker hantera. Jag trodde inte att det skulle vara så svårt att förändra sig själv och sitt beteende men jag inser samtidigt att min vilja inte har varit med mig hela vägen. Det gäller att bestämma sig, och det gjorde aldrig jag även om jag trodde det.

Vad gäller min hälsa så kunde den ha varit bättre för min önskan var att sluta med sötsaker och samtidigt hålla en bra träningsnivå. Jag inser att jag kan vara utan sötsaker bara jag bestämmer mig, men att jag av någon anledning inte vågar ta det steget fullt ut. Jag hade en bra träningsnivå under året och är stolt över att jag ökade på längden och fick ihop 5 km. Nu har jag inte kunnat spring sen jag fick ont i min häl på Fars Dag och saknar löpträningen nu när jag inte kan springa.

En stor önskan var att hitta ett jobb som jag kände en passion för och som dessutom skulle ge mig bättre lön än vad jag har nu. Det tar tid att söka jobb och med redan lågt självförtroende och självkänsla var det inte lätt att få ihop bra ansökningar. Jag blev tipsad om ett jobb och fick även komma på intervju vilket gav mig lite energi men den försvann snabbt när jag inte fick tjänsten. Hade jag mått bra från början och haft ett jobb som jag trivdes med hade det aldrig bekommit mig men nu påverkar det mig otroligt mycket. Att nu dessutom stå inför en stor osäkerhet 2013 vad gäller jobb så klarar jag knappt att hålla näsan ovanför vattenytan.

Jag ville också bli en bättre vän, syster, dotter och mamma... Jag släppte de sociala medierna och ville istället träffa mina vänner. Istället för att skicka ett sms skulle jag ringa. Men med släktrelationer som tar energi ifrån en och att inte hitta någon bra påfyllningskälla gjorde att jag helt enkelt inte orkade. Det här är dock något jag kommer att fortsätta att jobba på under 2013 för min familj förtjänar en dotter som mår bra. Min egen familj behöver en mamma och en maka som är glad och positiv.

Min önskan för 2013 är att allt ska bli bättre. Jag måste jobba hårt för att det ska bli så. Jag är tacksam för alla som har läst och kommenterat det jag har skrivit. Lycka till och gott nytt år!

Nattliga besök

Precis när jag hade gått och lagt mig och skulle skriva mitt näst sista blogginlägg kommer en liten fem och ett halvt-åring insmygandes i vårt sovrum. Hon såg så vaken ut att jag trodde hon var sjuk men hon behöver nog bara lite närhet. Trots att hon är min och att hon har funnits i mitt liv i snart sex år förvånas jag varje dag över hennes klokhet, kärlek och omtanke för sin omgivning. Hon har en förmåga att sätta ord på saker som jag inte ens trodde hon var medveten om. Jag skulle kunna skriva en bok om henne och det skulle ändå inte vara nog. Kanske känner alla föräldrar så för sina barn, jag skulle tro det. 2012 var det år jag skulle bli hennes bästa mamma men den medaljen är jag långt ifrån att förtjäna.

Det har dock varit en bra dag idag. En bra näst sista dag på detta år. Förutom egentid med maken på IKEA har hela familjen tillbringat tid i den lokala ishallen där vi tittat på slutmatcherna i Nyårscupen. En vän tränar sin sons lag och när vi fick reda på att de nått till semifinal ville vi stötta dem lite. Två timmar senare stod de som vinnare och vi gick glada hemåt! Som avslutning på dagen har maken och jag tittat på några avsnitt av vår favoritserie Suits.

Nu laddar vi för årets sista dag och jag för årets sista inlägg. Hörs senare!

Near the end

Två dagar kvar av mitt årsprojekt med denna blogg. Som jag redan tidigare konstaterat så har jag misslyckats totalt med det jag ville åstadkomma, men mer om det senare.

Jag går fortfarande omkring i myskläder och har inte varit utomhus på hela dagen. Dottern och jag började med att rensa på hennes rum när vi vaknat. Hon vill städa undan sina bebisleksaker och det har vi gjort. Vi kommer att fortsätta imorgon och göra färdigt det sista men det känns skönt att få ha gjort hela hennes lilla bokhylla och dockhus.

Rensningen fortsatte sedan i köksskåpem där jag gjorde plats för de nya tallrikarna, assietterna och skålarna jag köpte härom dagen. Passade även på att ställa undan dotterns barntallrikar då hon numera äter på samma som oss. När jag gick ner med dessa saker för att ställa dem i våra förvaringsskåp i källaren hittade jag en massa roliga saker där nere! Liksom med mina garderober så går det inte att ha saker på två olika ställen för jag glömmer av vad jag har. Bland annat hittade jag min servettsamling:

Där fanns inte mindre än 26 oöppnade paket och 2 öppnade. Varför har jag så många servetter? När har jag tänkt att använda dem? Jag såg också att jag inte behöver köpa sånt här på ett tag:

Jag brukar köpa på mig när jag åker till Ge-Kås men tänker att det nog räcker till nästa gång! :-)

Sist men inte minst såg jag att jag hade jättefina stora vita tallrikar. Dessa får inte plats i våra köksskåp så därför har de hamnat i källaren. Dock inte bra då jag inte har använt dem sen vi flyttade hit - för att jag helt enkelt inte kommer ihåg att jag har dem.

Så nu har jag varit på mannen om att vi måste ta tag i utbyggnaden av vårt hus så att jag får allting på ett och samma ställe.

Jag lade även undan alla mina träningskläder (eftersom jag inte använder dem just nu) och har börjat rensa bland mina kläder. Där finns så mycket som jag inte använder men tänker att jag ska någon dag men nu får det vara bra. Dels har jag inte plats, och dels så passar inte hälften längre. Nu måste det bli ändring på detta!

Låg energinivå

Idag har vi inte gjort många knop. Jag har till och med legat vilat en stund medan man och barn var i ishallen och åkte skridskor. Vi var sedan till MediaMarkt för att kika lite på rean men hittade inget roligt. Nu på kvällen åkte jag iväg till ÖoB själv och strosade lite för att återigen få lite egentid. Make och dotter gick en ficklampspromenad och sedan möttes vi hemma över en pizza. Jag köpte filmen Cars för att vi skulle titta på den tillsammans nu men antingen så är det fel på filmen eller på datorn för vi får det inte att funka. :-(

Det var min dag. Otroligt tråkig, eller hur?

Tvära kast

Det blir inte alltid som man tänkt eller planerat och idag var en sån dag. Dottern ville leka med en kompis och det föll sig så bra att de båda ville leka hemma hos kompisen så maken och jag fick lite tid för oss själva. Vi bestämde oss för att åka till MediaMarkt och titta lite på mellandagsrean. Medan maken skjutsade iväg dottern ringde svärmor på min mobil (vilket är mycket ovanligt). Det går knappt att höra vad hon säger men hon lyckas få fram att hon har ramlat i stentrappan utanför hennes lägenhet och slagit i axeln. Hon svimmade inte men blev yr av fallet och smärtan. Jag sa till henne att vi kommer med en gång och ringde genast hem maken. Maken ringde 1177 medan jag gav henne lite smärtstillande tabletter för att kolla vart vi skulle ta henne. De rekommenderade akuten på Östra Sjukhuset så vi åkte dit.

Som tur var kom hon in direkt men det visade sig att Östra inte har resurser att ta hand om eventuella benbrott utan skrev ut henne för vidare transport till Mölndal. Då vi var där slapp hon sjuktransport utan maken körde henne dit. Väl där släppte jag av dem båda och åkte inom ICA Maxi på vägen hem. Där var det rea och jag passade på att köpa tallrikar, assietter och små skålar av deras servis Bead som jag länge sneglat på.

Vår vardagsservis är vit så det kommer att bli jättesnyggt att varva det lila med det vita vid middagsbjudningar!

Väl hemma var dottern inte klar med sitt lekande så jag började med middagen och gjorde en svensk variant av moussaka enligt recept av min styvmor. Det är så gott och med en stor form blir det massor av matlådor!

Jag hämtade dottern och vi åt middag tillsammans bara vi två. Vi insåg att vi återigen ligger lite efter och att julafton är om fem dagar!! Skynda, skynda!

Update: maken ringde precis från akuten på Mölndal. De väntar fortfarande på att få träffa en läkare. Hon har röntgats men väntar på ett läkarutlåtande. Och de har varit där sen klockan 14 idag. Jag har väldigt svårt att förstå systemet på akuten... Hur kan det ta över åtta timmar att få träffa en läkare? Vad gör alla dessa människor på akuten? Jag förstår verkligen inte!

Hemfärd

Dags att packa ihop oss och för denna gång lämna hemstaden. Dags för föräldrarna att återfå besittningen över sitt hus och slippa röran i gästrummet. Det har varit en alldeles perfekt och lagom jul. Sena kvällar, paketöppnande och god mat. Nu hem till rutiner och vardag. Skönt att vara ledig i ytterligare elva dagar och slippa tänka på tråkigheterna på jobbet - om jag nu har något efter nyår.

Tack för denna gång!

God jul!

Allt är klart och vi bara väntar. Dottern mest av alla. Snart går resan till Skövde och syster med familj!

God jul till er alla!

Hemma

Har landat hos föräldrarna och avnjutit lite middag. Dotterns julnerver ligger utanpå huden och hon kan inte koppla och sova. Hon kom nertassandes en stund efter att jag hade nattat henne då hon hade fått hicka.

Det var skönt att köra upp idag med knappt någon trafik och ovädret bakom oss. Vi köpte med oss McDonald's som vi åt i bilen för dottern längtade så efter mormor och morfar. Det gick jättebra att köra och skönt att bara behöva åka lite drygt 40 min imorgon.

Här är mycket mera snö än hemma och nu har det snöat oavbrutet sen några timmar tillbaka. Det bådar gott då hon får en snowracer i julklapp!

Imorgon börjar min bloggs sista levnadsvecka. Det känns både märkligt och skönt. Nu gäller det bara att sluta med flaggan i topp och avsluta med idel kloka ord och tankar...

Äntligen

Allt är inhandlat och nu återstår bara att laga västerbottenpaj imorgon. Innan vi åker ska jag också hinna färga håret, dusch och packa. Väderleksrapporten ser inte så lovande ut men i och med att vi inte har någon tid att passa känns det ändå lugnt att köra de knappt 15 milen hem till mina föräldrar.

Dottern och jag slog in några julklappar tidigare idag och hon var mycket nöjd med resultatet!

Hennes julklappar ska vi slå in nu när hon har gått och lagt sig. Ska bli lite roligt att se hur hon reagerar på julafton när hon får öppna sina klappar! Hon är lite orolig nu över när tomten ska komma med alla julklappar för just nu ligger det bara fem stycken under granen. :-)

Hon hade dessutom en kompis här tidigare för lite lek. Mamman till denna kompis berättade att inte mindre än tre barn har kräkts på förskolan denna vecka. Och vi föräldrar har inte fått någon som helst information! Det gjorde mig arg så jag skrev ihop ett mail till två av pedagogerna med cc till alla föräldrar. En förälder lät till och med sitt äldsta barn gå till förskolan (går på vår avdelning) trots att det yngsta barnet kräkts inne på sin avdelning. Det tycker jag är oerhört omdömeslöst! Jag vill ju inte ta hem eventuell smitta av något som kan drabba mina föräldrar eller mina andra släktingar när vi träffar dem. Pedagogerna måste ju meddela oss vad som händer, vare sig det rör sig om smittsamma sjukdomar eller ej. Vi som föräldrar måste få välja då om vi vill ha våra barn hemma eller om de ska få vara på förskolan, medvetna om riskerna. Det måste få vara vårt val.

Mätt och nöjd

Ja, faktiskt! Jag har ätit köttbullar och potatisgratäng samt lite julskinka. Det var gott och alldeles lagom. Till efterrätt fick vi lite Vienetta glasstårta vilket också är väldigt gott. Tiden gick dock alldeles för fort och vi fick åka hem för att lägga dottern. Vi är alla trötta idag och förhoppningsvis får vi alla sovmorgon imorgon.

Jag hade tänkt klä upp mig idag men med lite molnande värk i magen och en trötthet som inte är av denna värld orkade jag helt enkelt inte. Dock duschade jag imorse och gjorde mig fin i håret. Förstår att det är tröttsamt att läsa om mitt hår men det är först det här senaste året som jag fått det som jag vill ha det. Så så här fin var jag innan jag åkte till jobbet:

Trots att klockan bara är tio är jag supertrött och blir nog inte så långvarig. Vi skulle egentligen ha slagit in dottern julklappar nu på kvällen men jag orkade inte. Imorgon blir det späckat schema men jag hoppas att allt ska gå vägen.

Julkänsla sökes

Trots alla förberedelser och julklappsinköp så infinner sig ingen julkänsla. Vet inte om det beror på den gröna marken eller att jag fortfarande jobbar. Kroppen är på något sätt inställd på krig och det är ju inte riktigt meningen.

Imorgon kväll blir det julmiddag hos svärmor och jag hoppas det finns något där för mig att äta. Jag är tyvärr väldigt kräsen och smal i min smak. Förra påsken blev vi bjudna på middag hos svärmor och då skulle hon servera Janssons Frestelse. Maken påpekade dock att varken jag eller dottern äter Janssons så vi hoppades på något litet annat. Men icke! Utöver Janssons bjöd hon på äggsallad bestående av ägghalvor, tomater och sallad. Vi kunde förstås inte stanna så länge utan fick slänga oss iväg för att köpa något till dottern. Så imorgon funderar jag på om vi ska grunda med något innan vi åker...

Utöver det ska det slås in julklappar, bakas julgodis och västerbottenpaj samt packas inför avfärd på söndag. Som sagt, var tog tiden vägen?

Efter jobbet idag åkte jag till Frölunda Torg för julklappsinköp och jakt på julaftonskläder. Hittade inget fint rött eller glittrande svart men väl ett fint armband till mig själv. Vad tycks?

Snart jullov

Trodde inte att jag skulle längta så efter julledigheten men jag gör det. Jag behöver verkligen komma ifrån jobbet. Det blir inte bättre där, utan snarare tvärtom, så det är dags att berätta anledningen bakom det här inlägget. Jag fick ett erbjudande om att bli fastanställd på det företag jag har mitt uppdrag nu. Detta hände på en fredag och jag ombads tänka på det över helgen. Sagt och gjort även om det inte behövdes då jag redan hade bestämt mig. När jag på måndagen lade fram att jag var intresserad fick jag höra att det går riktigt dåligt för företaget och att jag därför borde tänka över om jag vill bli anställd nu - med risken att sen bli uppsagd om det kommer till personalnedskärningar - eller om jag vill fortsätta som nu. Efter diskussion med maken meddelade jag att jag vill fortsätta det vi påbörjat.

Företaget använder sig av löneboxar, d v s varje tjänst (inte person) ligger i en viss lönebox, och inom den löneboxen kan det skilja allt från 10-15 000 kr beroende på om du ligger högt eller lågt i boxen. Så högt i en box kan vara högre än lågt i en annan. I alla fall så såg jag framför mig en rejäl löneökning, löneförmåner och möjligheten att leasa en bil. Jag frågade min kollega som blev anställd i november och hon berättade vilken box hon ligger i, liksom en annan kollega som har samma tjänst som jag. Dessa två kollegor ligger i samma box och jag vet dessutom vad min närmaste kollega fick i lön. Dock fick jag, i mitt erbjudande, att ligga i boxen under deras och i den är lönen en helt annan. Jag bad min uppdragschef att kolla om det verkligen stämde och ja, enligt hen gör det det och dessutom vill hen inte betala mer än för den box hen erbjöd. Jag insåg då att jag aldrig kommer att få samma lön som min kollega trots att jag har mer ansvar än henne, och trots att jag gör mer för min uppdragschef än vad hon gör för sin.

Den senaste tiden har det varit krismöte på krismöte om den ekonomiska situationen på företaget varför min uppdragschef föreslog att vi skulle fortsätta vår diskussion efter nyår, när situationen har lugnat ner sig lite. Idag var det dags för min uppdragschef att "gå på ledighet" (ska operera sig imorgon) och då jag varit borta i två dagar frågade jag lite om hur det hade varit under min frånvaro. Jag fick då höra att situationen förvärrats ytterligare och att det nu pratas om personalnedskärningar. I samband med detta finns det redan "överflödig administrativ personal" (hens ord) som kommer att omplaceras. Utan att hen sade det så förstår jag ju att det är kört för mig - och det känns för jävligt rent ut sagt.

Lagen om alltings jävlighet?

Nästan där

Febern har hållt sig borta och jag har fått i mig lite middag. Mår fortfarande inte helt hundra men det beror nog på svagheten från att inte ha ätit något igår. Känner mig inte heller helt bra i magen, det bubblar och kniper, men jag hoppas att även det går över under morgondagen. Jag kommer att jobba då chefen jag jobbar för ska opereras på torsdag och därför jobbar sin sista dag imorgon. Dessutom har jag fortfarande många mail i min inbox som jag behöver agera på innan jag går hem på fredag.

Imorgon kväll ska jag och dottern julklappsshoppa. Jag ska shoppa själv på torsdag efter jobbet och på lördag behöver jag baka och laga västerbottenpaj. Det är några av mina bidrag till årets julfirande hemma hos min syster. Det som kändes som massor av tid har reducerats till 5 dagar och nu börjar det kännas stressigt. Typiskt!

Mardrömsdygn

Idag mår jag bättre och är feberfri så imorgon blir det jobb som vanligt. Men liksom i fallet med min dotter så undrar jag vad som ligger bakom febern. Jag hade inga andra symptom och att den dessutom skulle gå över så fort förvånar mig.

Redan på söndagskvällen visste jag att jag skulle vara hemma med dottern på måndagen men var trött och gick och lade mig halv tio. Halv fyra vaknade jag av att jag var kissinödig så jag gick på toa. Efter det fick jag sånt otroligt obehag i magen där jag inte kunde hitta någon bekväm ställning och efter att ha legat en stund utan att somna om gick jag ner och satte mig. Av någon anledning kändes det bättre när jag satt upprätt men efter en timma var jag ganska trött och gick upp för att sova. Klockan var då fem. Från det att jag lade mig och till dess att dottern kom klockan sju hade jag vaknat fyra gånger så jag var ganska trött när vi gick ner.

Av någon anledning kom min mage igång och jag fick gå på toaletten flera gånger. Jag hade så ont att jag krampade. Efter ett toabesök orkade jag inte ens gå tillbaka till soffan utan lade mig på golvet en stund. Jag var totalt slut.

Och jag var trött hela dagen. Så fort jag fick en chans blundade jag och till och med somnade. Flera gånger. Jag hade ingen matlust men fick i mig en knäckemacka till frukost och en till lunch. Efter lunch la jag mig i soffan igen och somnade. När maken kom hem fortsatte jag slumra och vid ett tillfälle när gick dottern förbi mig strök hon mig över pannan och sa att jag var varm. Jag bad henne hämta febertermometern vilken visade över 38 grader. Det hade inte slagit mig att jag kunde ha feber! Men det förklarar ju helt klart varför jag var så trött.

Med den temperaturen insåg jag att det inte var någon idé att kämpa vidare så jag gick och lade mig. Då var klockan sex på kvällen. Vid halv två var jag på toaletten igen och kände mig sen lite hungrig så jag smög ner och hämtade en knäckemacka. Jag var vaken ganska länge men somnade sen om och sov till klockan nio imorse. Sen dess har jag varit vaken och feberfri. Och över ett kilo fattigare.

Inför julbordet i fredags tog jag på mig en tjock stickad tröja då vi skulle gå en promenad innan. Och den kom verkligen till användning i kylan!

Men när jag ser mig själv i den inser jag hur jag egentligen ser ut. Och just nu har jag ingen som helst längtan efter sött. Jag pratade med 1177 igår angående min mage och sköterskan tyckte att jag skulle be vårdcentralen att göra en utredning. Det är inte normalt att ha sån oregelbunden mage och framför allt inte att ha så ont att man krampar. Så det ska jag boka tid för under min ledighet.

 

Jag ska även be dem undersöka min häl som fortfarande ömmar och inte går att springa på. Och så kan jag ju inte ha det.

Sjuk

Nu är det min tur att ha feber, och inte lite heller. Jag försöker skriva imorgon istället.

Ligger hela tiden lite efter...

Hur mycket jag än kämpar ligger jag alltid lite efter. Tvätten ligger alltid kvar en lång stund i tvättmaskinen innan jag hänger upp den vilket gör att jag hinner med färre antal tvättar. Den där fotoboken blir aldrig beställd för att jag hellre surfar än sammanställer bilder. De där kläderna blir aldrig utlagda på Tradera då jag inte tar mig tiden att fota och väga allting. Vår tvätt blir liggandes i vårt sovrum då jag inte orkar slutföra vad jag påbörjat genom att lägga in allt i garderoben. Pappershögarna växer då jag hellre "tillfälligt" lägger undan dem när räkningarna har betalats än sätter in dem i pärmen. Need I say more?

Söndagsblues

Hade många saker på dagens att göra-lista men fick stryka det mesta då dottern kom över halv tre i natt med feber. Känns lite trist att hon är sjuk igen men bättre nu än nästa måndag. Förstår inte riktigt vad febern kommer av. Många barn på förskolan har haft feber och förkylning, liksom dottern, men att bli sjuk så fort igen utan andra symptom känns underligt.

Vi har i alla fall fått upp granen och klätt den medan maken är iväg. De skulle ha möte på hans jobb klockan tolv vilket känns lite trist och han har därför gått miste om julgransklädningen.

Jag har också diskat, tvättat och rengjort mina smycken. Inför operationen fick jag ta ur mina örhängen och ta av mitt armband och jag har sen dess haft en tanke om att rengöra dem ordentligt. Ja ja, bättre sent än aldrig!

Nu blir det julgodisbak med dottern!

Bottenlös

Jag tror att jag håller på att äta ihjäl mig. Jag var så mätt igår när vi åkte iväg på Stjärnklart att jag inte kunde tänka på mat utan att må illa. Först i pausen vid 21-tiden fick vi en liten mingeltallrik med småplock men jag åt bara lite innan jag fick ställa den ifrån mig.

Imorse åt jag en knäckebrödmacka. That's it. Jag kan inte minnas när jag var så här mätt senast. Och att det har suttit i så länge. Till lunch åt vi varsin sallad och när jag var iväg för att handla lite middagsmat hade dottern plockat fram Noblesse. Utan att tänka mig för åt jag säkert ett 15-tal sådana. När det var dags för middag var ingen av oss hungrig så vi gjorde i ordning vår julskinka och åt mackor istället. Det finns ju inget godare än en skiva Skogaholmslimpa med julskinka på!

Nu på kvällen har vi tittat på filmen "Love Actually" för att få lite mer julkänsla. Jag har då ätit ostbågar, ytterligare några bitar choklad och druckit julmust. Jag kan inte sluta... Jag mår illa och ser ut att vara i 9:e månaden men jag kan ändå inte sluta. Känner mig som en alkoholist som vill sluta men som inte kan. Finns det en hjälplinje tro?

Jag har i alla fall varit hyfsat produktiv idag. Tvättat, vikt tvätt, handlat, fixat julskinkan och köpt julgran. Det finns fortfarande saker att ta tag i och imorgon är en ny dag. Maken ska på ett möte vid lunchtid så dottern och jag får hitta på något själva.

Soffhäng

Julbordet slutade lite tidigare än planerat så nu är jag själv hemma och njuter av tystnaden. Att få ha soffan för sig själv är ovanligt så det gäller att passa på. Behöver ladda batterierna inför kvällen så att jag orkar med denna 5-timmars konsert. Julbordet var väldigt gott och trevligt men varför äter man alltid så mycket? Denna gång dock inte av dessertbordet utan av den vanliga maten. Ja ja, tur vi gick en 2-kilometerspromenad innan!

Repris

Maken har möte på jobbet, dottern sover och jag surfar framför tv:n. Inget nytt med andra ord! Jo, dagen började ju med luciafirande på förskolan. Underbart söta barn som sjöng för fulla muggar! Efter lite fika, frukost och mys gick de sedan till ett äldreboende på andra sidan gatan. De har de gjort varje år och de gamla uppskattar verkligen deras besök. När jag frågade dottern förut om hur det var att sjunga för de äldre sa hon att en man satt i rullstol och när de började sjunga så började han gråta. Då blev jag helt rörd...! Vad är det som händer i kroppen när man blivit mamma???

Innan vi gick iväg ringde makens mobil. Där och då fick vi ett erbjudande om att gå på Stjärnklart imorgon kväll! Vi ville gärna gå igen då vi var där förra året så det blev att börja leta barnvakt innan vi kunde tacka ja men som tur var kunde svärmors ställa upp. Stjärnklart är en show dit stora företag köper upp ett antal biljetter och sen bjuder in gäster. Dessa gäster kan vara medarbetare, kunder eller partners. Man kan alltså inte köpa vanliga biljetter och gå dit utan man måste bli inbjuden. Förra året var bl a Tommy Körberg och Carola med. I år är Darin, Nanne Grönvall och Jill Johnson m fl med. Det ska bli jätteroligt!

Så återigen bokar vi upp fast vi inte tänkte så från början. Jag går på julbord med jobbet imorgon på lunch och sen blir det show, mat och dryck på kvällen. Härlig början på helgen!

Egentid

Maken är och tar en öl, dottern sover och jag surfar framför "Berg flyttar in". Ingen speciell "gäst" idag men det finns inget annat att titta på när man bara har SVT1, SVT2, TV4 och TV6. Sen vi flyttade till huset har vi inte brytt oss om kabeltv och det är ganska skönt för vi lyckades ändå fastna framför de få kanaler vi har.

Idag har jag känt mig som vanligt igen. Det var bra att hitta energitjuven och att kunna gå vidare från det. Jag har fått mycket bra gjort på jobbet och är nere i under 40 mail i inboxen. Dock har jag över 30 på flagg så det blir till att rensa, rensa, rensa framöver. Jag kommer inte att jobba mellan jul och trettonhelgen så det gäller att det är tomt när jag går därifrån nästa fredag.

Fick en glad nyhet av min konsultchef idag och det är att de betalar halva det julbord jag är bjuden på på fredag! Jag var lite tveksam till att betala 450 kr för en lunch, visserligen julbord, men ändå. Maken tyckte att jag skulle gå och sa att han fixar det. Men jag frågade min chef för ett tag sedan och först idag ringde hen med svaret. Och ett positivt sådant!

Något mindre positivt är de julkorgar med godis som börjar fylla kontoret nu. Jag försöker att hålla sötsakerna till helgen och det gick bra tills strax efter lunch. Kunde inte hålla mig utan tog 8 bitar. Men sen var det bra, sen var jag nöjd. Tänk om det alltid kunde gå så lätt! :-)

Läste på FB att en gammal bekant ska fira 75-årsjubileum med sitt jobb ikväll. Jag har också jobbat på det företaget, och jag minns när jag var med och firade deras 50-årsjubileum. Jag sms:ade min bästa vän (som också jobbade där då) och berättade om "nyheten". Usch, jag känner mig otroligt gammal som kan säga att det och det gjorde jag för 25 år sedan - och minnas dem!

Sist men inte minst har jag äntligen lyckats ladda upp bilden på den Lego Segway jag byggde när dottern var sjuk förra veckan. Är sjukt stolt över den! :-D

Upp som en sol...

... ner som en pannkaka. Ja, precis så ser min energinivå ut. Det kändes så bra i måndags men idag har jag inte fått gjort ett dugg på jobbet. Jag tänkte mycket på det där och i bilen hem slog det mig; min stora energitjuv just nu är min syster. Hon har problem med ett ex (igen) och hon ringer/sms:ar mig om detta hela tiden. Jag har varit med om samma situation flera gånger förut och förundras över hur hon inte lär sig mellan gångerna. En gång för länge sedan fick jag till och med tillfälligt säga upp kontakten med henne för hon fullkomligt dränerade mig med sina problem. Hon ringde mig alltid bara när hon behövde gråta av sig, få medhåll, klaga på sitt ex eller be om råd. Råd hon aldrig följde. Till slut fick jag nog och sa ifrån - kanske lite väl skarpt men jag var tvungen att kapa allt för att få ro i min själ.

Detta var många år sedan och mycket har hänt sen dess (som jag även skrivit om här). Men nu har hon, som sagt, återigen problem med ett ex och jag börjar känna att vi är på väg åt samma håll som förut. Hon ringer sällan när hon mår bra utan bara när hon mår dåligt, och det är inte mitt jobb att få henne att må bra. Det får hon få av vänner eller professionella, men jag är hennes lillasyster och ska inte behöva vara hennes personliga "trasa". Imorgon ska jag be henne att hålla mig utanför och sen hoppas jag att jag får chansen att fylla på med lite positiv energi igen.

Nöjd

För första gången på länge kände jag mig nöjd när jag körde iväg till jobbet vid 10-tiden i förmiddags. Det var helt rätt drag att åka in igår natt även om jag är super trött igen. Jag har fått flera tackmail och jag har inte hört några arga röster för de fem mötena som jag inte lyckades boka. I tre veckor har jag dagligen levt med detta Excelark för att få allt att gå ihop. Nu ska det bli otroligt skönt att få lägga det bakom mig och ta tag i allt annat som ligger. Äntligen något positivt som händer!

Min man

Han är inte så dum trots allt. Jag fick ihop alla utom 5 bokningar och det känns så bra. Jag märkte att andra var inne och bokade samtidigt som jag så det var tur att jag började med de stora rummen då det är de som går åt först då det finns så få. Allt som allt tog det tre timmar och det var helt klart värt det! Trots att jag är så trött att jag svimmar. :-)

Idioti

Jag hade tänkt skriva ett inlägg om mina tankar och känslor för 2012 och hur jag totalt har misslyckats med min mission. Men när jag berättade för maken att jag tänker gå upp kl 05 imorgon bitti för att vara tidigt på jobbet började vi prata. Jag berättade att det är för att de släpper konferensrumsbokningen imorgon och jag vill vara där tidigt för att lägga in mina bokningar innan övrig personal anländer. Han tyckte då att det var bättre att jag åker dit strax efter midnatt om nu trycket är så hårt. Efter lite övervägande bestämde jag mig för att det kanske är bättre. Så nu ligger jag i sängen och ska sova lite innan det är dags att ge sig av. Önska mig lycka till!

Vad hände?

Vår lugna obokade helg har helt plötsligt blivit fullspäckad. Idag har vi lunchat på stan, köpt skridskor till dottern, present inför kalas imorgon och vi avslutade dagen med Jul på Liseberg. Vi hade med oss dotterns vän från förskolan för att hon skulle få någon att dela dagen med. Det var kallt och tjejerna klagade på kalla fötter men efter ett pit-stopp på restaurangen var allt frid och fröjd. Nu sover dottern medan jag försöker tina upp under en filt.

Jubileum

För fem år sedan åkte vi iväg med sju månader gamla dottern på ett äventyr som tog oss runt hela världen! Vi firade jul i ett soligt Thailand, gick på kinesiska muren och Himmelska Fridens Torg i Kina, besökte släkt i Australien och på Nya Zeeland, semestrade på paradisön Fiji och avslutade det hela med att lära dottern gå i Los Angeles, helikoptertur över Grand Canyon och 1-årsfirande i Lakewood! Kära minnen från fantastiska platser och människor finns för alltid i mitt <3.

Karma

Varnar för långt inlägg...

Jag börjar tro att jag får betala för de dumheter jag har gjort i mina unga dagar. Tycker ändå att jag var ett hyfsat snällt barn som på sin höjd oftast kom för sent men som aldrig kom hem full eller gjorde olagliga saker. Men saker och ting går verkligen inte min väg just nu och jag undrar varför.

När maken kom hem förut åkte jag iväg till vårt lokala köpcentrum för att ladda batterierna lite efter att ha varit hemma i två dagar. Meningen var ju att komma hem med lite ny energi men det blev precis tvärt om. Först ringde min syster (som jag lovordade härom veckan) och frågade om vi bestämt oss angående jul då hon har bjudit hem oss till sig. Vi står i valet och kvalet om vi ska åka utomlands men har ännu inte bestämt oss. Det kostar 3 500 kr att åka iväg en vecka med all inclusive den 18/12 medan det kostar 8 500 kr, d v s 5 000 kr mer, att åka en vecka senare (på juldagen). Det senare priset är ungefär vad vi betalade i somras för vår vecka på Mallorca så det känns inte som något överpris även om det är bra mycket mer än 3 500 kr. Mina syskonbarn vill gärna att vi kommer och de ser fram emot att få fira jul med sin lilla kusin, att få besök av tomten och allt som hör julen till. Vilket för mig låter otroligt mysigt! Men i samma mening lägger hon till att hennes barns pappa (som hon separerade ifrån för snart 15 år sedan) kommer för annars skulle han ha suttit själv hemma på julafton.

Min syster och barnens pappa har bråkat i alla år och jag har under dessa år fått höra allt annat än bra saker om honom. Jag har träffat honom kanske 5 gånger sen de gick isär och har inte längre någon relation till honom. För min del tycker jag att det skulle kännas stelt och konstlat att sitta där i jul med någon som jag inte riktigt känner och som jag har fått höra skit om i över tio år. Jag förstår att barnen vill vara med sin pappa men utifrån mitt perspektiv blir det att jag och min familj får spendera julen med en "främling" och det har jag helt ärligt inte lust med. Min syster vet dessutom om hur jag känner då det var samma situation i midsomras då hennes två barn skulle ta med sig vänner till våra föräldrars midsommarfirande. Jag uttryckte redan då min olust inför att fira med främlingar (och det blev till slut så att vi valde att fira här hemma med vänner istället).

I alla fall, när jag sen lämnade köpcentrat märkte jag att jag hade dålig luft i båda framdäcken så jag ringde makens mobil men hans mobilsvar gick igång direkt. Jag försökte igen två gånger till men samma sak hände. Åkte till macken och använde deras nya luftautomat där man anger trycket digitalt på en skärm, kopplar på munstycket och sen väntar tills maskinen piper - då är det klart. Gjorde detta på båda däcken men när jag körde iväg märker jag att det är mindre luft än innan i ena däcket, alltså har luft läckt ut istället för att pumpas in. Mitt i detta ringer maken och undrar var jag är, och jag som var irriterad redan innan grät av ilska. Små incidenter som ändå däckar mig när jag minst behöver det.

Jag måste ta mig ur det här. Jag måste ta kontrollen över mitt liv. Jag måste börja göra saker jag mår bra av istället för att låta saker påverka mig. Det var ju det som hela 2012 gick ut på men som har misslyckats totalt. Gör om, gör rätt!

Underbar dag!

Såna här perfekta vinterdagar får det gärna vara resten av året! Minus tio grader, helt vindstilla och strålande sol! Jag och dottern har vågat oss ut en stund. Hon ville premiäråka nya pulkan så vi tog oss till en liten backe inte långt härifrån. När vi åkt oss hungriga gick vi till pizzerian och delade på en kycklingtallrik. Dock hade de ingen växel på min femhundralapp så det blev till att gå hem och hämta kortet.

Väl hemma så ville inte dottern gå med tillbaka till pizzerian. Jag lät henne stanna kvar medan jag gick. Det är inte första gången hon är själv hemma och även om jag är lite orolig så är jag samtidigt stolt över henne. Jag minns inte när jag först var själv hemma, har ju en äldre syster som jag misstänker tog hand om mig. Saker kan hända i hemmet men jag tycker hon är otroligt duktig som inte är rädd för att vara själv några minuter. Hon är ändå bara fem och ett halvt.

Lååång dag

Dagen har gått ovanligt långsamt, kanske för att vi var uppe tidigt imorse. Jag kollade dotterns temp innan hon vaknade och då hade hon också 37,7 varför väckte jag henne men på toa klagade hon på ont i huvudet och vid ny koll hade hon 38. Hon har varit väldigt lugn och större delen av dagen har tillbringats i soffan. Vi har tittat på tv varvat med att bygga en liten Legoby. Timmarna har släpat sig fram och jag har inte gjort något förutom att laga lunch och servera glass.

Vi har i flera år haft rådjur på besök i trädgården och så även idag. Hen borrade ner sig i snön och såg ut att tugga på något, gräs eller gamla äpplen. I flera timmar låg hen där i snön och verkade mysa trots, i stort sett, fallande snö hela dagen.

När vi sedan skulle fika på glass på eftermiddagen var dottern noga med att boende i Legobyn också fick fika. Dock ville de inte ha glass utan de fick muffins.

För att de även skulle kunna ta sig runt utan att behöva använda bilen så gjorde jag en Segway till dem! :-D

Då dottern varit feberfri större delen av dagen men fortfarande är hängig och inte så pigg som hon brukar har jag bestämt mig för att vara hemma med henne imorgon också. Hon hade aldrig orkat med tempot på förskolan om hon hade varit där. Bättre än dag för mycket än en för lite, hon går trots allt på en resursavdelning där det finns känsliga barn.

Hemmadag

Dottern har feber så vi blir hemma idag hon och jag. Själv har jag 37,7 men enligt 1177.se ska vuxna ha över 38 för att det ska räknas som feber. Typiskt när jag idag faktiskt tog mig upp redan halv sju för att vara ute i god tid till jobbet.

Igår var det bara åtta barn på dotterns avdelning så detta känns väntat. Hon är sällan sjuk och vi har haft tur (om man får säga så) när det gäller barnsjukdomar. På jobbet hostas och snörvlas det bland kollegorna så det är inte så konstigt att jag känner mig påverkad. Men skönt nog känner jag mig inte stressad alls. Vi har ingenting inplanerat framöver och bara jag får jobba på fredag så är jag nöjd. Alla konferensrumsbokningar ska läggas in på måndag och jag har ett stort Excelark där jag lägger in alla möten. Behöver lägga in några till som jag fick på mailen igår men inte hann med. Ja ja, vad är väl en bal på slottet!

Rensat och tankar

Idag fick jag äntligen något gjort på jobbet. Kanske inte det som står på min att göra-lista men det känns bra ändå. Jag försöker att få undan alla mail som är åtgärdade men den senaste tiden har min inbox växt till över 100 mail, och nästan hälften av dem var dessutom flaggade. Nu är utkorgen , cc-mappen och inkorgen rensad. Har lite över 50 mail kvar i inboxen och 40 av dem är på flagg så dem får jag ta tag i imorgon.

Jag har också börjat fundera över lärdomar detta år. Hur är jag som person? Hur har jag förändrats under året? Vilka är min positiva sidor? Mina negativa? Vad behöver jag jobba på? Funderar på att göra ett bokslut för 2012, så att jag kan gå in i 2013 med minimalt med bagage. Brukar ni göra något sådant?

Arrgh

Har inte haft någon lust att göra något på jobbet idag. Som jag skrivit tidigare så undrar jag varför man får sådana dippar ibland. Helgen var händelserik och gav energi så var tog allt det vägen under natten? Imorse kom vi iväg i bra tid till fsk och jag såg fram emot att komma tidigt till jobbet. Men av någon anledning kan man inte köra fortare än 30 km/tim när det har snöat några millimeter så jag var på jobbet senare än vanligt. Suck.

Maken hade återigen bokat in ett möte efter jobbet så jag fick ta av mina dyrbara timmar och gå hem tidigare för att hämta dottern. Lämnade jobbet så att jag hade 45 min på mig. Tror ni jag hann? Till råga på allt ringer maken precis när jag parkerat utanför fsk och meddelar att han är hemma - med dottern!! Jag blev så arg att jag slängde på luren! Här har jag stressat hem, på tid jag inte har, och så har han redan hämtat. Jag var inte så trevlig när jag kom hem kan jag säga.

Nu har jag varit iväg och veckohandlat och ska lägga mig. Måste orka upp när klockan ringer och därför behöver jag lägga mig i tid ikväll. Hoppas på ett positivare inlägg imorgon!

Seg söndag

Sovmorgonen till nio i morse var välbehövlig även om jag redan är dödstrött. Fick hem en överlycklig dotter som sovit hela natten i 9-åriga grannpojkens rum. Är så glad att det funkar så bra när hon är hos dem!

Vi har varit inne i stan och tittat på årets luciakandidater. De sjöng på scenen i Nordstan och efter dem uppträdde gruppen GLAM. Maken är gudfar till sångerskan så vi stannade kvar en stund efteråt och pratade med henne. När vi ändå var i stan passade vi på att shoppa lite tröjor till dottern och sen åt vi buffélunch. Det var så gott och jag är fortfarande mätt! :-)

Vi har också hunnit med att få upp allt julpynt även om gardinerna inte är bytta än. En lampa har gått sönder i kökets adventsljusstake så den får vara otänd till imorgon.

En lång och händelserik helg är till ända och nu längtar jag redan till sängen. Hoppas ni alla haft en skön första advent!

Skrattkramp

Ännu en sen kväll till ändå. Huset känns extra tyst och tomt då dottern sover hos grannarna. Vi har ätit julbord på Kajskjul 8 och sett showen R.E.A. Det var väldigt längesedan jag skrattade så mycket! Men det fyller på energi och var därför välbehövligt. Nu har jag fått energi tre kvällar i rad och det är ovanligt. Jag vill göra sånt här oftare. Jag vill ha energi och kraft till att orka vara social och ha vänner över på middag. Nu väntar tre obokade helger och det enda jag vet att vi ska hinna med innan jul är att julpynta och gå på middag"Jul på Liseberg".

Lyckad kväll!

Har serverat en tre-rätters middag utan större problem till nöjda gäster! Dottern hjälpte till att servera välkomstdrink och maken tog hand om första omgången disk.

Har ont i magen (den reagerar så på sena nätter) och är supertrött! Längtar efter sängen som just nu huserar en liten fem och ett halvt-åring. Kan dagen sluta sämre?