Earth Hour

Idag har jag haft lite av en egodag. Efter frukost och uppackning av våra väskor tog jag mig en tur in till stan. Jag har shoppat kläder och skor för att ha på jobbet. Kommer inte att behålla allt utan ska prova och känna efter här hemma. Så bra när det finns möjlighet att byta/lämna tillbaka kläderna inom 30 dagar. Har länge haft tajts eller strumpbyxor till kjol/tunika på jobbet men vill gärna finbyxor istället nu till sommaren. Hittade rosa, vita och diverse beiga som jag ska prova med det som redan finns i min garderob.

På tal om garderob så har jag bestämt mig för att rensa min. Jag har kläder från flera år tillbaka, och i flera olika storlekar. Jag får nog inse att när jag kommer ner i vikt så är förmodligen kläderna så omoderna att jag vill ha nya ändå så jag kan redan nu göra plats. Det dumma är att vi har en klädkammare, två garderober och sex byråer mellan oss och jag får ingen överblick över vad jag äger och kan ha när jag har kläder på olika ställen. Dessutom luktar kläderna i klädkammaren ganska illa då taket där är oisolerat så på vintern är kläderna svinkalla och på sommaren varma, och i och med värmeväxlingarna luktar kläderna ganska illa. Ska bli skönt att få bygga ut huset så att vi får en riktig klädkammare och linneskåp för att slippa ha det på "vindarna".

Om en timma släcker vi ner våra lampor och tv:n. Det är lite mysigt att stänga ute världen för en stund och bara vara i nuet. Vi har släckt ner även tidigare år och tittat runt i grannskapet för att se vilka som inte gjort det. :-)

Kommer du att släcka ljuset ikväll?

Trött fredag

Idag är vi trötta hela familjen. Jag hade 131 mail i inkorgen och jag hann i princip bara att gå igenom alla dessa innan det var dags att gå hem. Skönt ändå att inte ha en massa ouppklarade mail inför nästa vecka.

Har funderat över vad april ska innebära för mig och känner nästan att det jag har bestämt mig för tidigare har inträffat månaden efter - med undantag för januari. Mars har varit en månad av utflykter och spontansaker fast den skulle bestå av nätverkande inför jobbsökning. Jaja, bättre än ingenting alls men jag behöver ändå börja fokusera och verkligen göra det jag har föresatt mig.

Imorgon är sista dagen i mars och jag vet inte riktigt ännu vad jag ska göra nästa månad. Har lite olika tankar om nästa steg men har inte tagit ett slutgiltigt beslut än. Men så har jag ju hela dagen på mig imorgon också! :-)

Vad vill du ha ut av april månad?

Borta bra men hemma bäst

Är nu hemma igen efter underbara dagar i Branäs!! Vi kommer definitivt att åka dit igen och planerar redan för när vi kan åka. Det höll dock på att inte bli någon resa då min mage krånglade natten till söndag. Har ätit smärtstillande tabletter varje dag och det känns inte bra. Måste få hjälp med det här nu.

Dottern har gått i skidskola och efter andra dagen (en timma per gång) åkte hon själv upp i liften och ner i vuxenbackarna. Helt otroligt!! Då jag inte visste hur hon skulle reagera så bokade jag aldrig några skidor men sista dagen (igår) blev jag så sugen så jag hyrde för en dag. Vi åkte ihop hela familjen och hade en supermysig dag! Det var underbart!!

Hade velat skriva mer men ni får vänta tills imorgon då dottern fortfarande ligger vaken på övervåningen och vill att jag kommer upp. Och vem kan neka sitt barn en sådan önskan? :-)

Ha' en bra kväll alla!

Solig men kall lördag

Man blir lite lurad av att solen äntligen visar sig och det ändå är vintertemperatur ute. Vi packade matsäck och cyklade till Härlanda Tjärn för att äta lunch. Härlig cykeltur men ack så kallt. Hade behövt mössa för jag frös ordentligen om öronen. Skönt att i alla fall komma iväg en liten sväng!

Har idag tvättat, vikt tvätt och lagt in i allas garderober. Det var välbehövligt för dotterns tvätt har legat i vårt sovrum sen nyår. Nyår. Inte undra på att jag känner mig stressad på kvällarna. Nu ska jag börja packa och sen åka och handla mat.

På tal om mat så reagerade våra vänner bra på hur vi känner inför nästa vecka. Jag oroade mig rejält och låg vaken till närmare 01 igår natt. Vaknade med hög puls och olustkänsla imorse. Det kan ju inte vara nyttigt. Pratade med vännerna direkt på morgonen och kom överens om att vi tar med mat för varsin middag i stugan och så löser vi övriga två kvällar på plats. Känns skönt att i alla fall ha det överstökat. Vi åker så att vi är uppe vid 16-tiden imorgon vilket betyder att detta blir mitt sista inlägg på några dagar. Planerar inte att ta med vår dator och jag kan inte mobilblogga så om inte vännerna har med sin så blir det inga inlägg. Hoppas ni klarar er ändå!

Trevlig vecka så hörs vi på torsdag igen!

Orolig fredag

Tänkte gå hem klockan tre idag men blev kvar till efter fyra så jag stressade och blev orolig på jobbet inför att vara ledig nästa vecka. Och jag insåg också att jag har glömt att prata med min riktiga chef om att jag ska ha semester nästa vecka. Nu är det bara att hoppas att även hon godkänner det.

Dottern hade åkt med en vän hem efter förskolan så jag och maken fick lite barnfri tid. Då passade vi på att gå ut och äta på restaurang, bara vi två. Mysigt! Vi pratade lite om skidresan och den stundande utbyggnad som vi planerar att göra. Och det gjorde vi för att vi fick ritningarna idag - jättekul!

Samtidigt så känner vi att våra förväntningar på nästa vecka har grusats lite. Vi pratade med vännerna om att bara ta det lugnt, inte göra något och ta dagen som det kommer. Vi skulle gå ut och äta för det fanns temakvällar på en restaurang där och bra lekrum för barnen. Nu ska vi ta med oss vår frukost och de tar med sin. Nu ska vi laga två middagar var och försöka planera för lunch.

Jag vet inte om det är det som jag reagerar på men jag har ångest, mår illa och har ont i magen. Kanske åt jag för mycket förut men det förklarar inte min ångest. Imorgon ska vi packa, handla mat och planera resan. Dottern ogillar att åka bil så långt och länge så det gäller att hitta bra ställen att stanna på.

Födelsedag

Närmare bestämt min, och den var igår. Maken jobbade över och hade med sig datorn så jag hade ingen möjlighet att blogga på kvällen. Men det gjorde ingenting. Dottern och jag hade tjejkväll, mysigt. Istället firades jag i tisdags med svärmor här som hade med sig tårta och presenter. Jag gjorde lite lyxig middag och innan maken och svärmor åkte iväg åt vi tårtan. Det var gott!

Nu sitter jag och eftersvettas efter en löptur med en väninna. Sprang 3 km och jag orkade inte öka på slutet som vi brukar. Jag har löptränat till och från i snart två år och orkar ändå inte springa längre än mina ynka 3 km. Och inte har tiden förbättrats nämvärt heller. Vad gör jag för fel? Hur ska jag göra för att orka springa längre och fortare? När maken sprungit en stund kommer han in i en lunk där han känner att han kan springa ganska långt (vilket han också gör) men jag har aldrig aldrig kommit dit.

Hur långt springer du?

Bra och dåligt

Ursäkta min bloggfrånvaro. Det händer mycket kring oss nu, både bra och dåligt. Våra vänner från i söndags hade precis bokat en stuga i Branäs med start på söndag. Vi har länge pratat om att åka men ville hitta några att åka med så att dottern får någon att leka med. Våra vänner säger att de har hyrt en stuga med tio bäddar och att vi var välkomna att åka med! Lät underbart och jag fick ok från min chef att vara borta. Maken fick rodda lite med sitt jobb för att kunna vara borta i fyra dagar men det verkar faktiskt som om det kommer att gå. Så från söndag till torsdag kommer vi att vara i Branäs med goda vänner, kan livet bli bättre?

Vi hann knappt glädja oss över vår stundande resa förrän vi fick dåliga nyheter från andra goda vänner. De dåliga nyheterna var separation och eventuell skilsmässa. Mannen i familjen bor i en tom lägenhet på 100 kvadrat och undrar vad det är som händer. Han är ganska knäckt (blir lämnad) och den som hörde av sig. Både jag och maken är chockade över nyheten. De köpte precis en stuga på Tjörn och byggde om sitt hus när två av tre döttrar flyttat hemifrån. De skulle börja leva livet och så kommer det här.

Jag blir alltid lika rädd när jag hör om vänner (och andra) som ska skiljas. Är det så svårt att hålla ihop ett äktenskap? Vad är det som gör det så svårt? Jag är livrädd för att det ska hända mig. Man vet förstås aldrig vad som händer bakom människors stängda dörrar men ändå. Man tycker att vissa par passar bättre ihop än andra och man tror att vissa par är starka och kära - för livet. Då blir chocken och förvåningen desto större när det gäller just dessa par.

Lugn

Idag är min kropp lugn och det känns bra. Jag gör bra saker och hör inga oroväckande röster inifrån. Har färgat utväxt, tvättat och duschat. Maken har tagit med dottern på kalas och medan de är iväg ska jag tvätta mer och sedan hinna med att storhandla. Först hade jag tänkt göra det senare idag men vi blev hembjudna till goda vänner på middag så då fick vi planera om vår dag. Skönt då att vara två och kunna dela upp sig.

Vad har du gjort idag så här långt?

Familjeutflykt

Idag har jag gjort idel bra saker. Imorse tog maken och jag ett röj av matsalsbordet där vi lyckats lägga många fina högar av diverse papper och post. Det har legat där så länge att det kikade fram en julduk när vi var klara. De där högarna har retat oss länge så det var skönt att få det ur vägen.

Sen åkte lilla familjen iväg i flera timmar och gjorde bra ärenden. Make och dotter klippte sig. Vi åt lunch på stan. Vi köpte vårskor, vårmössa och vårvantar till dottern. Och vi köpte en present till dotterns bästa vän som har 5-årskalas imorgon. Känns bra att ha gjort något tillsammans. Eftermiddag och kväll har spenderats hemma framför tv:n med lördagsgodis. Ändå har jag en svag känsla av ångest någonstans inne i magen. Ville jag gjort mer idag? Mindre? Har vi spenderat för mycket pengar? Är det godiset som ger ångesten? VAD? Varför är rösten inombords så lågmäld? När börjar den skrika?

Hör du alltid vad ditt inre säger dig?

Skingra tankarna

Försöka tänka bort hur tråkigt det är på jobbet och se att det nu är helg med två lediga dagar framför mig! Åkte hem efter fredagsfikat och har spenderat en mysig eftermiddag/kväll med min lilla familj. Hade hellre velat vara någon annan stans då min syster fyller år idag men vi ska försöka Skypa lite senare. Det ser jag fram emot!

När jag körde hem hörde Timbuktus tolkning av "Flickan och kråkan" och fick tårar i ögonen. Han gör den så otroligt bra och jag tror att tårarna kom av att jag känner igen mig i det han sjunger. Orden får mig att tvivla på det jag har föresatt mig. Är det för sent för mig? Har du hört texten? I slutet kommer det här:

"Och jag började darra i vånda och nöd,
jag skakade av rädsla och skräck.
För jag visste ju alldeles tydligt och klart,
att det var bilden av mig som jag sett.

För mitt hopp är en skadskjuten kråka.
Och jag är ett springande barn.
Som tror det finns någon som kan hjälpa mig än.
Som tror det finns nån som har svar.

Och jag springer med bultande hjärta,
jag springer på taniga ben.
Och jag bönar och ber, fast jag egentligen vet,
att det redan är alldeles för sent"

Vilken låt rör dig till tårar?

Same ol' story...

Det är inget roligt på jobbet just nu. Jag känner mig omotiverad av att inte ha full information och gör uppgifter som sen visar sig onödiga då det kommit ny information/direktiv. Det funkar ju inte att arbeta så. Men det värsta är att jag känner att människor gärna vill vara ansvariga för vissa uppgifter men sen är noga med att poängtera att de för den sakens skull inte behöver utföra dem - och därför skickar dem vidare till mig. Känner mig som en slasktratt som alla slänger på uppgifter som de själv inte vill utföra. Det är inget roligt. Utöver det ogillar jag verkligen när någon annan får en fråga och då skickar dem vidare till mig - trots att jag inte kan lösa uppgifter eller har information om vem de kan vända sig till. Varför ber man inte personen att vända sig till dataavdelning om det gäller en datafråga? Varför gå via mig? Jag förståer inte. Detta gäller personer som varit på företaget i många många år. Varför beter man sig så? Jag orkar verkligen inte med det mer. Det här stärker verkligen mig i min uppgift att hitta ett nytt jobb - NU!!

Synd på att det förstörde min dag för idag kände jag mig fin för första gången på länge. Jag tog fram ett par jeans jag hade förra våren och blev superglad över att de passade - de är trots allt en storlek mindre än de kläder jag använder nu. Och det kommer att förstöra min dag ännu mer för jag har bestämt mig för att äta lite glass.

När kände du dig fin senast?

Upp igen

Skam den som ger sig. Det är bara att ge sig upp i sadeln igen när man har ramlat av hästen. Eller som i mitt fall, ut och springa igen trots måndagens "nederlag". Det blev en tur runt Härlanda Tjärn med en väninna och det var ljuvligt ute! Vi sprang i solnedgången och hörde fåglarna kvittra hela tiden. Fantastiskt! Jag har lite känningar i vänsterbenet och måste träna upp mina benhinnor så att jag inte åker på dessa ömmande muskler igen. Nu ska jag vila kroppen och ta en promenad i helgen istället för att stressa på musklerna. Förhoppningsvis blir det fint väder även då!

Min man fick idag den finaste komplimang man kan få (återberättad av en av förskolepedagogerna). Dottern sa att hon önskade att man kunde gifta sig med två stycken för hon vill gärna gifta sig med sin pappa också. Hon var även lite sur på mig för att jag hann före! :-) Vårt älskade lilla hjärta! Vi är så glada att hon är tillbaka, till och med lite bättre än hon var förut.

Vad är den finaste komplimang du fått?

Nedstämd

Känner att jag får uppgifter ålagda mig som jag inte kan lösa på jobbet så idag kände jag att det inte är så roligt längre. I alla fall inte om jag inte får göra det jag ska. Blir lite trött på att andra personer får uppgifter som de ska ansvara för och som de sen ger till mig att utföra för att "bara för att man är ansvarig så behöver det ju inte betyda att man måste utföra dem". Jag är så trött på sånt snack! Jag kan inte heller utföra dessa uppgifter utan måste be andra om information - är det då inte lättare att personen direkt går till berörda personer? Varför ska de passera mig? Jag känner att jag fortfarande sitter med "skituppgifter" för att jag inte tydligt lagt fokus på det jag ska och vänt bort de uppgifter som jag inte vill/ska göra. Maken är ute och springer nu men när han kommer hem ska vi äta middag tillsammans och prata om hur jag kan ta upp detta med min chef.

Glömde ju att jag kommit en femtedel på väg detta år med mitt bloggande! Känns fortfarande otroligt roligt och jag hoppas verkligen att jag kan komma med insikter och råd till er läsare. Snart har tre månader gått och jag känner att jag kommit en bit på väg i min egen utveckling.

Känner du att du utvecklas kontinuerligt?

Aj!

Det gör ont i mina benhinnor. Gav mig ut på en löprunda förut men fick börja gå efter ca 1,2 km eftersom jag var så stum i benen. Kände ju att promenaden förra veckan var tuff och gick hårt åt på benen, jag hade träningsvärk i rumpan och baksidan låren efter några dagar, men det här trodde jag inte. Får tänka att det i alla fall var bättre att komma ut än inte alls och hoppas att benen känns bättre på onsdag när vi ska köra intervallträning. Håll tummarna!

Fint väder idag och jag valde det lunchstället som ligger längst från mitt kontor - allt för att få komma ut lite. På ledningsgruppsmötet pratade vi om företagets nya filosofi, vilket jag gillar, och jag gjorde vad jag kunde för att få prata och berätta om det jag kan inom området. Jag kände efteråt att jag måste börja strukturera upp mitt arbete för i dagsläget gör jag lite allt möjligt istället för att verkligen göra det jag ska. Det sista jag gjorde innan jag gick hem var en att göra-lista för morgondagen - och den ska jag följa!

Skriver du att göra-listor? Följer du dem?

Mycket bra helg

Ja, det har varit en mycket bra helg. Gårdagen var toppen och även denna dag har gått i samma anda. Idag har hela familjen varit och badat. Det var en födelsedagspresent till min svärmor så hon var också med. Det var jättemysigt och dottern, som började lite rädd och osäker i vattnet, avslutade besöket med att åka vattenruschkana själv och doppa huvudet under vattnet. Nu gäller det att smida medan järnet är varmt så nästa badäventyr blir - förhoppningsvis - The Reef i Fredrikshamn.

Efter utelunch och vila hemma åkte dottern och jag för att handla. Hon var på strålande humör och jag njöt verkligen av att vara tillsammans med henne. Och det känns bra att säga det för det var verkligen längesedan jag gjorde det! Hon fick små uppgifter i affären och tog dem på stort allvar. Vi skojade och skrattade tillsammans - helt underbart! När jag nattade henne förut sa hon att det bästa idag var besöket till simhallen. Det känns bra i magen att få höra det!

Hur har din helg varit?

Igenkännande

Har precis kommit hem från underbar show och mycket trevlig efterföljande barhäng med goda vänner! Henrik Schyffert och Fredrik Lindström är träffsäkra i sina antaganden och mycket roliga i sitt framförande. Mycket bygger på igenkänningsfaktorn och det blir otroligt roligt när det kommer från dessa herrar. Och eftersom jag kände igen mig i det de sa så är det förmodligen fler än jag som känner likadant. Jag minns när jag läste nationalekonomi på universitetet och professorn sa att 95 % av Sveriges befolkning hamnar inom normalkurvan - för att vi alla är ganska lika trots allt - och kände "nej, jag ska minsann inte hamna inom normalfördelningen". Nu slog det mig än en gång att "fasen, vi hamnar alla där ändå men allt jag kan göra är att försöka". Och det gör jag ju nu! :-)

Hamnar du inom normalfördelningen?

Uppgivenhet

Ja, idag känner jag mig lite uppgiven. Från att ha gått hem tidigare en dag så har jag nu häcken full. Jag hade kunnat stanna kvar flera timmar till idag men nej, inte en fredag. Dock så har de senaste dagarna varit fulla av möten vilket gjort att jag inte har spenderat lika mycket tid framför datorn som jag brukar. Det kan också vara en anledning till att jag har mycket att göra nu. Men det mest frustrerande är att många av de uppgifter som ligger framför mig är sådant som jag inte kan göra själv utan jag måste be andra utföra dem och sen ska jag se till att de blir gjorda. Jag gillar inte att tjata på folk utan vill tro att folk gör som de blir tillsagda. Deadline på detta är sista mars så det är ganska kort tidsfrist.

Härom dagen berättade dottern att hon ville ha mysmorgon någon dag. Jag sa att vi kan ha det på lördag men då förklarade hon att hon ville ha det innan hon gick till förskolan. Jag fick då säga att vi oftast har så ont om tid att det är svårt att hinna med det på morgonen. Idag vaknade hon kvart i sex (!) men låg kvar bredvid mig några minuter. Efter en stund tröttnade hon och gick ner till maken medan jag låg och drog mig till halv sju. Hon fick sin mysmorgon under en filt framför tv:n. Bra tös reder sig själv!

Överraskning!

Ja, imorse fick jag mig en glad överraskning då min man berättar att han har nominerat mig till Mix Megapols Tjejplan!! För er som inte vet vad det är så har radiostationen Mix Megapol varje år ett plan som flyger iväg någonstans, ibland med killar och ibland med tjejer. Den här gången är det tjejernas tur och resan går till New York i slutet av mars för shopping, tjejsnack, cocktails och boende på lyxhotell. Kan det bli bättre? Jag är inte där än utan sen kommer radioprogrammet att välja ut ett antal av de nominerade och varje morgon (i några dagars tid) kommer de att säga tre namn på ett visst klockslag och den som först ringer in får åka med. Blir en perfekt anledning att börja lämna dottern på förskolan en viss tid så att jag verkligen sitter i bilen på aktuellt klockslag och kan ringa. :-D Håll tummarna för mig!

Har lite känningar i benen efter gårdagens raska promenad. Mest i benhinnorna vilket inte är så skönt. Idag har jag dessutom gått mycket på jobbet och har redan kommit upp i över 8.ooo steg - jag som knappt brukar komma upp i 5.ooo. Fast borde gå minst 7.ooo. En sak till att se över i år; att öka vardagsmotionen (som jag dessutom varit inne på redan). Fast nu ska jag gå och äta lite kall ananas.

Har du ätit någon frukt idag?

Ispeeling

Ja, det fick jag ikväll av den timslånga promenad jag gått med en vän. Men ut skulle vi - och nu efteråt känns det ju bra om än lite ömt i ansiktet. Trots att vi tyckte att vi gick långt så blev det bara lite drygt 5 km. Och det ligger i linje med hur jag känner varje gång jag är ute och springer. Jag tycker ofta att jag springer väldigt långt - och blir lika ofta besviken när jag kollar distansen efteråt. Men det är dags att tänka om och istället börja springa längre så att jag förbättrar mig och min träning!

Och inte hann jag mer än att skriva att jag var lite sysslolös på jobbet förrän jag idag hade kunnat jobba över. Konstigt att det kan skifta så från dag till dag. Imorgon ska jag först vara med på en minimässa med några leverantörer och sen gå på möte efter lunch så då lär jag säkert känna mig stressad. Jaja, vad är en dag på slottet? ;-)

Har du tränat idag?

Lite ångest

Ja, idag kände jag lite ångest på jobbet för att jag är lite sysslolös just nu. Det är dags för mig att ta tag i mitt nya uppdrag som ansvarig för introduktionsprocessen men jag vet inte riktigt var jag ska börja. Nästa vecka kommer jag att gå ut med informationen till alla sektions- och gruppchefer på mina avdelningar och först därefter kommer jag att kunna jobba aktivt med mina nya arbetsuppgifter. I dagsläget kan jag förändra introprocessen hur jag vill men känner mig inte riktigt bekväm med det än. Imorgon ska jag vara med på utbildning för nya chefer för att se hur tjejen som haft ansvaret innan mig håller i det avsnittet. Det ska bli intressant!

På lördag ska maken och jag gå på "Ljust & Fräscht"! Jag har länge vetat att showen kommer hit men jag tyckte att det var för dyrt när jag såg biljettpriset. Men nu är det ju meningen att jag ska ta vara på nuet och göra saker som jag vill så därför bokade och köpte jag biljetter. Efter showen ska vi unna oss att gå ut och äta medan svärmor är barnvakt. Jag längtar redan!

Har du något inplanerat som du ser fram emot?

Ytterligare bekräftelse

Läste på aftonbladet.se idag om en studie som visar att var fjärde användare av Facebook mår dåligt. Visserligen av olika anledningar men ändå. Forskarna tror att många känner som jag, d v s de jämför sig med andra och tänker att deras liv/situation är sämre än alla andras. Om man tror att ens egen situation är sämre än alla andras så mår man dåligt av det och känner sig mindre lycklig. Och jag vet hur svårt det är att inte jämföra sig med andra så det krävs verkligen viljestyrka för att låta bli.

Jag har med mig energi hem från helgen hos mina föräldrar! Jag fick äntligen träffat min bästa vän igen! (Såg dessutom att mina föräldrar inte heller mår bra av allting de läser på Facebook så jag hoppas att de snart lär sig att logga in lite mer sällan och istället tro på det de ser omkring sig.) Vädret var underbart och jag fick nästan tårar i ögonen av att se dotterns obeskrivliga lycka av att få vara med sin mormor och morfar. På natten sov hon mellan dem och ville inte lägga sig utan mormor. Mitt älskade lilla hjärta!

Vad har du känt lycka över nyligen?

Trött

Ja, idag är jag trött. Kom hem alldeles för sent i natt (halv tre) och gick upp alldeles för tidigt imorse (halv sju). Får se hur trevlig jag blir om ett par timmar! ;-) Vi ska åka hem till mina föräldrar snart och jag får säkert vila lite när vi kommer fram.

Det var i alla fall otroligt trevligt igår! Många skratt men också mycket allvar. Tjejerna jag träffade är några jag lärde känna över nätet när jag var gravid. Vi fick alla barn under våren 2007 och vi har hängt ihop i över fem år nu. Vi var sju stycken igår och träffades hemma hos en av tjejerna. Med oss hade vi räkor och gott att dricka. Till efterrätt fick vi en underbar chokladcheesecake, så gott!

Med alla statusuppdateringar på Facebook har jag ofta känt mig annorlunda och avundsjuk på vad vissa har skrivit. Allt verkar vara så rosenrött hemma hos vissa, det är massa hjärtan i statusen och många skriver hur underbart det är med barnen etc. Jag älskar min dotter men det finns samtidigt ingen som kan göra mig så arg som hon. Jag är väldigt mån om att få egentid och värderar det otroligt högt. Har då alltid undrat vad det är för fel på mig som har haft en bråkig, sur och arg dotter hemma, som då aldrig längtade hem, och som då aldrig kände igen mig i det andra skrev. Samma sak med jobb. Det blev att jag jämförde mig med andra och mådde dåligt.

Igår lärde jag mig att jag inte har en aning om vad som pågår hemma hos andra. Att många friserar sanningen för att det ska se bra ut. Bl a så visade det sig att tre av tjejerna igår krisar eller har krisat hemma. En så allvarligt att skilsmässa är nästa steg, den andre hade hittat tillbaka till sin man och den tredje har gett sin man hans sista chans. Ett av paren har jag alltid sett som så gulliga och fortfarande kära i varandra så det var verkligen en chock. Jag insåg också då att jag har en bättre situation där jag "bara" är missnöjd med mitt jobb och allt kring det - för det är i alla fall något JAG kan förändra. Mina problem kändes helt plötsligt futtiga i jämförelse med vad de går igenom. Det gav mig också ett kvitto på att det jag gör i år är helt rätt.

Har du något du vill förändra?

Påminnelse

Ja, ibland behöver man bli påmind om vad det är man håller på med så att man inte springer iväg på villovägar. Hade ytterligare ett bra samtal på jobbet idag (jag har blivit ansvarig för introduktionsprocessen för nyanställda) där vi återigen kom att prata om det jag faktiskt gör dagligen och det jag är anställd för (och därmed borde) göra. Dessa skiljer sig åt och det är, som sagt, dags att ta tag i situationen och förändra den innan det går för långt. Dock kan jag känna att det är svårt att helt plötsligt sluta göra saker, d v s hjälpa andra, som jag har gjort hitills utan att ge en anledning - men den har jag ju fått nu! Nu är det dags för mig att fokusera på introduktionsprocessen, som är oerhört viktig för alla, och då kan jag inte lägga tid på saker som mina kollegor faktisk ska klara av själva. Det är så skönt att få stöd i detta från mina kollegor och de vill att jag tar hand om mig - innan det går för långt. Jag är ovan vid att få sån stöttning och värdesätter det otroligt högt!

Har bestämt mig för att ska jag dryfta detta med mina kära tjejkompisar som jag ska äta gott och mysa med ikväll!

Vad ska du göra en vacker fredag som denna?

Hur var det nu igen...?

Hade en bra samtal med två kollegor idag. Båda är tjejer, båda vet hur det är att ta på sig för mycket, båda vet hur det är att bränna ut sig. Vår diskussion kom att handla om att hjälpa andra, i alla lägen, och hur man då lätt hamnar i ett läge där man blir utnyttjad. Kanske inte medvetet utnyttjad men en av dem tror att det ligger i människans natur att lägga över uppgifter på en annan person utan att reflektera över vad det egentligen är man gör.

Jag ligger verkligen i farozonen där. Då jag för tillfället har lite att göra på jobbet tar jag gärna på mig uppgifter som egentligen inte är mina, och svårigheten blir ju att en dag säga nej när jag inte längre kan göra detta för andra. Dessutom är jag fortfarande såpass ny att jag inte riktigt har lärt mig än vad som ligger inom ramen för mina uppgifter, och jag vet inte alltid heller vart de ska vända sig för att få sina problem lösta. Efter vårt samtal tänkte jag till - igen - och började därefter att vägleda mina kollegor till rätt person/avdelning för att få hjälp. Nu ska jag bara komma ihåg detta och arbeta därefter tills det blir en vana.

Har du någon (o)vana som du vill bli av med?