På mitt förra uppdrag (jag jobbar som konsult) trivdes jag inte så bra så fredagar var underbara för mig då det betydde att jag inte behövde gå till jobbet på två dagar. Jag kunde sitta uppe själv i flera timmar och bara njuta av att det var helg! Trots att både barn och man hunnit lägga sig satt jag där i min ensamhet framför tv:n med datorn i knät och surfade runt i cyberrymden. Sen december har jag nytt uppdrag så nu är den underbara fredagskänslan borta. :-( Denna fredag är jag lika trött som om jag hade jobbat hela veckan. Mannen är iväg och träffar vänner så jag sitter nu ensam kvar och funderar på om jag inte ska passa på att plocka undan liten innan jag går och lägger mig. Om inte annat så måste jag i alla fall diska innan jag går upp.
En av mina vänner uppgav för några dagar sedan på FB att hon gått med i Viktklubb.se och nu skulle gå ner i vikt inför sommaren. Jag minns att hon 2010 körde GI med sin man och minskade -9 cm i midjan. Nu kör hon sockerfri januari med mig och jag kände, när jag läste hennes inlägg, att hon är en jojo-bantare trots att jag inte uppfattat henne som sådan. Och vad värre är - jag insåg att jag är precis likadan!! Med undantaget att jag inte går ut offentligt med att jag försöker gå ner i vikt (bortsett från här i bloggen då).
Jag har också börjat gå ner i vikt några gånger sen jag blev mamma för 4,5 år sedan då jag fortfarande har några gravidkilon kvar på kroppen. Förra året var jag under en lång period väldigt duktig på att hålla mitt godisätande till helgerna och med regelbunden träning gick jag ner 7 kg. Jag hann precis köpa mig tre par byxor i storlek 38 innan det vände och jag gick upp igen. Situationen på mitt förra uppdrag samt en allmän känsla av "jag lever inte som jag vill" gjorde att jag snabbt gick upp 5 kg och aldrig hann använda min inköpta byxor. Men nu ska de snart på!
Och som en extra sporre har min man lovat att köpa mig en klänning från Chill Norway när jag gått ner 6 kg från min startvikt! Älskade underbara!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar