Vår snart femåriga dotter är inne i en period just nu som tar otroligt mycket energi av mig. Hon blir så arg lätt, gnäller för allt och inget, vill inte äta, inte göra något, inte träffa någon och inte åka någonstans. Får hon inte som hon vill blir hon sur och gnällig vilket påverkar mig väldigt negativt. I och med att jag inte mår bra själv är min energireserv väldigt låg och det krävs inte mycket för att allt ska ta slut.
Och det jobbiga i allt det här är att jag ju inte vill vara sådan... Jag vill ju vara den där mamman som står pall när liten bryter ihop. Jag vill vara den där stadiga ramen som aldrig faller - hur hårt det än blåser. Min förhoppning är att allting blir bättre så snart jag mår bättre, och jag hoppas verkligen att det blir så. Det är ju delvis därför jag har gett mig ut på denna personliga resa, för att bli allt det där jag vill bli.
Jag har dessutom, för första gången på sex dagar, varit sugen på läsk. Kanske inte just min favoritdryck (som i vanliga fall) utan något kolsyrat. Något som river i halsen, som man märker att man dricker, och inte som vatten som bara rinner ner. Men, jag har klarat det och istället köpt lite apelsinjuice (utan tillsatt socker såklart). Största bedriften var dock att först fika här hemma med svärmor, jag åt smörgås, och sedan att åka hem till en väninna, som firade sin 40-årsdag, utan att äta något "onyttigt".
So far so good!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar