Mellanmål

Det trodde ni inte om mig va? Jag ska dessutom unna mig att bara jobba halvdag idag. Kom ju på att vi även ska ut imorgon så jag måste vila lite.

Sisterhood

Bättre sent än aldrig. Min syster är på besök och vi har suttit och pratat tills nu. För femton år sedan hade det varit en omöjlighet då vi har varit som hund och katt under hela vår uppväxt. Vi är så olika som två människor och systrar kan bli, och det är först på senare år som vi har funnit varandra.

Vi har pratat om allt från vår egen uppväxt till hur vi själva uppfostrar våra barn. Hon hade en hel del intressanta iakttagelser angående hur vi uppfostrar vår dotter och jag känner att jag vill prata med maken om det men får snällt vänta till imorgon.

Inte så bra kanske att sitta uppe så här sent med tanke på att jag får gäster imorgon men det var helt klart värt det. Se där, ord du aldrig hade hört mig säga förut om min syster! Va' skönt att man faktiskt kan ändra sig!

Gäster...

... borde man ha oftare för då tvingas jag att städa undan och rensa. Sånt som har stått i månader på samma plats måste bort, och det känns skönt att äntligen få det gjort. På fredag har jag tjejmiddag hos mig och då vill jag naturligtvis att det ska var fint här hemma. Imorgon kommer dessutom städerskan så det blir bra inför fredagen. Trots att jag har varit själv med dottern ikväll har jag ändå hunnit att packa upp det jag köpte på Ge-Kås i början på oktober, jag har plockat ihop saker som ska ner i källaren och jag har rensat upp i min scarflåda. Scarflådan ser ju inte gästerna men jag har länge irriterat mig på att de ligger huller om buller så att jag inte får någon koll på vad jag har och var. Nu ligger de fint i högar om tunna, pashmina, vintriga och såna som borde användas mer. Resten åker ner i källaren.
Titta så fint det blev i hörnet där 3 st Ge-Kåskassar stått i nästan två månader:

Och tänk hur mycket bättre jag hade mått om jag hade fått undan allting med en gång! Varför vänta?

Så här fint blev det i min scarflåda. Jag är mycket nöjd och har även bytt låda med dottern då hon helt plötsligt tyckte att hon hade blivit för stor för att ha sin näst längst ner, sötnos!

Nu sitter jag och väntar på maken som varit på quizz. Under tiden tycker jag att jag är värd en belöning för allt hårt arbete. Observera att det är mörk choklad och att glaset är min dotters! :-D

Lite uppåt

Idag mår jag lite bättre. Vet inte om det beror på att dottern har en lös tand eller att jag köpte en apelsin istället för choklad i kiosken till fikat. Dottern följde med en vän hem efter förskolan så jag fick chansen att hämta ut ett paket som jag fått påminnelse på. Jag hann även returnera ett felköp, handla och diska. Varken jag eller maken orkade laga mat så det blev pizza till middag. Nu har jag landat i soffan och tänker sitta här tills det är dags att gå och lägga sig.

Svag karaktär

Förutom att jag har vräkt i mig lite mer än en halv ask Noblesse så finns det ett annat sätt att se att jag inte mår bra: mina nagelband. Jag har alltid haft långa och starka naglar (efter min farmor) och skulle aldrig drömma om att bita på dem. När jag var yngre målade jag dem alltid och så fort jag kom till USA började jag gå på nagelsalong. Det skulle jag gärna göra även här och nu om jag bara hade råd.

Så det går inte riktigt ihop att ha fina naglar med röda och såriga nagelband. Men så har det alltid varit. Det värsta är att dottern har sett mig bita på mina fingrar och då trott att jag biter på naglarna så nu gör hon det. Jag vet inte vad det är som gör att jag mår som jag gör just nu. Om det är vädret, oförmågan att förändra min situation eller bristen på energi för att göra något. Disken står kvar i diskhon, påsarna från helgens inköp står kvar i hallen och tvätthögarna står kvar på makens byrå.

Some day...

Soffhäng

Det blev en heldag på språng idag också. Det var dags för vårt årliga besök på Tjolöholms slotts julmarknad. På vägen dit stannade vi på Freeport där jag äntligen fick köpt två ljuslyktor från iittala och sen hittade jag även en skål i samma serie.

Skålen kommer att passa bra att ha smågodis, knäck eller ischoklad i nu till jul.

När vi ändå var i farten åt vi lunch på McDonald's där dottern fick i sig 6 st chicken nuggets utan att blinka. Vi brukar få påminna henne ett antal gånger att hon ska äta och inte hålla på med en massa annat så det var skönt att det var lugnt runt bordet för en gångs skull. Medan vi satt där och åt började det regna och innan vi var färdiga hällregnade det. Ingen direkt julstämning så vi bestämde oss för att strunta i marknaden. Istället åkte vi hem till en kund till maken som bodde i närheten. Efter någon timme där åkte vi hemåt och stannade till på Rusta på vägen. Köpte lite smått och gott som bl a Noblesse, som är 7-9 kr billigare där än på ICA, ljus och duschkräm.

Dottern efterfrågade lite mys eftersom vi inte var hemma igår kväll så det blev lite ostbågar och Noblesse i soffan. Nu är jag supertrött och längtar efter att få gå och lägga mig. Tröjan jag hade idag är inköpt på Ge-Kås och är superskön! Täcker rumpan och har fickor i sidorna, perfekt helt enkelt!

Trött men glad

Har haft en dag som gått i ett. Make, dotter och svärmor åkte iväg på julmarknad medan jag rensade i alla pappershögar. Jag hann även med att tvätta, handla och färga utväxten. Känns skönt att äntligen ha fått bort alla pappershögar som har en förmåga att föröka sig.

Nu på kvällen har vi varit ute med makens barndomsvänner på middag. Maten var sådär medan sällskapet var desto trevligare. Det valdes en restaurang från "förr" där gruppen har många minnen (innan min tid). Menyn var samma som för tjugo år sedan! Som alltid är det väldigt trevligt när vi träffas och vi är alltid eniga om att vi borde göra detta lite oftare. Kanske borde man boka in samma helg varje år och verkligen göra slag i saken?

Äntligen fredag

Jag behöver verkligen få tänka på något annat och längtar därför efter att få bara krypa upp i soffan och mysa under en filt. Imorgon ska jag färga min bedrövliga utväxt inför restaurangbesök med makens barndomsvänner. Svärmor kommer hit och tar hand om dottern medan vi är borta. På söndag väntar julmarknad på Tjolöholms Slott. Vi har varit där flera gånger förut och det är så mysigt där! Jag rekommenderar verkligen alla ett besök där antingen på skörde- eller julmarknaden.

Jag känner mig dock lite mer uppåt än igår. Kanske beror det på den underbara syn som mötte mig i morgonköerna.

Och det här gjorde mig också glad!

Dottern har nu på kvällen varit över hos våra grannar och lämnat denna teckning. Hon gick dit helt själv och jag sa att hon skulle komma hem halv åtta. Och det gjorde hon! Grannen var, när vi flyttade hit, lika gammal som dottern är nu. Jag minns hur väl han tog hand om henne, lärde henne att gå ner för trappor och hur man leker med en hund. Det var tider det!

Lite nedåt

Det blev inte bättre idag utan jag har tillbringat större delen av min tid med att ringa runt till olika personer och diskuterat min situation. En person, som haft en liknande situation som min, vill inte att jag använder hen som referens vilket gör mig otroligt ledsen. Jag förstår inte vad hen är rädd för. Så jag får försöka lösa min situation på något annat sätt. Maken är ute med sina jobbarkompisar så jag får vänta in honom så att vi kan prata lite.

Under tiden ser jag på en dokumentär på svt2, Organdonatorn som vaknade. Det är min typ av program det!

Ett steg fram...

... och två steg bak. Mitt liv i ett nötskal. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Just nu har maken öppnat en öl och jag står i valet och kvalet om jag ska ta lite Pepsi och choklad - eller om jag ska avstå. Idag är ingen rolig dag och jag vet inte hur mycket till jag kommer att orka. Jag vill inte skriva - än - vad det handlar om men när jag känner mig starkare kommer jag att berätta för er. Men nu väljer jag att lämna er för ikväll.

Vaken

Fastän jag är trött kan jag inte sova. Kan det bero på att jag måste upp tidigt imorgon bitti för att duscha innan jobbet? Eller beror det på att jag drack en frapino förut när vi fikade? Jag har druckit Pepsi många gånger innan läggdags och har därför alltid trott att jag inte reagerar på koffein. Är det förresten koffein i en frapino?

Finner det märkligt att jag inte kunnat somna trots att jag var så trött förut att jag gick upp strax efter nio. Det bådar dock inte gott såhär den andra kvällen i veckan när jag har fler kvar att gå upp än vad som passerat. Har inget som tynger mig förutom denna lilla söta samling:

Energitjuv och kompishäng

Idag åkte jag direkt efter jobbet in till stan för att träffa en ex-kollega. Det var ett tag sedan vi sågs så vi hade mycket att ta igen. Dock blev jag irriterad på att det tar så lång tid att ta sig till stan från Torslanda. Det tog 25 min innan jag kom till foten av Älvsborgsbron. Oskarsleden gick jättefort och upp till centralstationen var det inga problem. Där trodde jag nästan att jag skulle komma i tid men så skulle det inte bli. Väl vid Nordstan visar det sig att de har tagit bort en av två filer och gjort den till bussfil. Så samma antal bilar som förut ska nu färdas i en fil istället för två. Det är helt vansinnigt att Göteborgs Stad är så emot bilar att de förändrar stadsbilden så att det inte finns plats för fordon längre. Och på andra sidan älven finns den sista av Sveriges biltillverkare som sysselsätter X antal tusen människor. Vad händer om den arbetsgivaren försvinner? Har Göteborgs Stad tänkt på det?

Min ex-kollega och jag fikade och pratade i närmare två timmar. Det är alltid lika roligt att ses och vi pratar oss hesa varje gång. Just på tisdagar har hon kurs halv 8 och åker inte hem emellan så då passar det bra att ses. Men kanske blev det sista gången för jag känner att det inte är värt tiden att sitta i köer. Det tog mig 1 timma och 10 minuter att köra en sträcka som normalt sett tar 15-20 minuter.

Har lyckats ladda upp ännu en bild. Denna gång på vår läsfåtölj där all tvätt har en förmåga att hamna då fotpallen lämpar sig bra för vikning. Jag brukar, som sagt, krokna när jag kommit halvvägs och sen tar det ytterligare tid innan jag får tummen ur och lägger in tvätten där den hör hemma. Ja ja, någon kanske jag överraskar mig själv!

Planering

Maken och jag försöker planera våra helger framöver och vi inser att vi behöver barnvakt två gånger inom en snar framtid. Min svärmor är jättesnäll och ställer upp om hon har möjlighet. Dock ska hon ut och resa så hon kommer inte att kunna hjälpa oss vid ett av våra två tillfällen. Vi vet ännu inte hur vi ska lösa detta men hoppas hitta en lösning snart.

Det är ovanligt att vi gör saker bara jag och maken. Vi har länge varit själva med dottern då vi inte bor i samma stad som mina föräldrar och min svärmor nyss har flyttat hem från utlandet. Under de värsta småbarnsåren fick vi därför göra mycket var för sig och det är nu en lyx att ha svärmor nära som kan ta dottern om vi vill göra något. Det vi ska göra framöver är dels att träffa min mans barndomsvänner ute på middag, och dels att äta julbord och se show med hans anställde. Jag ser verkligen fram emot dessa två utetillfällen och hoppas att det löser sig med barnvakt!

Efter jobbet idag åkte jag direkt till frisören och klippte mig. När jag växte upp hade jag turen att min bästa väns mamma var hårfrisörska och jag klippte mig hos henne ända fram tills hon pensionerade sig för några år sedan. Till och med när vi bodde i Stockholm under några år så passade jag på att boka in klippning när jag skulle hem till min hemstad. I min nya hemstad har det varit svårt att hitta en frisör jag trivs med men efter tips från en väninna har jag nu min frisör bara några kvarter bort. Jag är riktigt nöjd och har henne att tacka för mina fina Hollywoodlockar! Som dock är borta just för tillfället... (här ville jag lagt upp en bild men det funkar inte :-()

Irriterad

Jag kan inte ladda upp mina foton och det gör mig arg. Jag tycker jag kan hyfsat mycket om datorer och dess funktion men i det här fallet kan jag inte avgöra om det är vår Internetuppkoppling som stoppar eller om det är fel på Blogger. Irriterande i vilket fall som helst! Den bild jag lyckades ladda upp tidigare idag visar vårt matsalsbord och om det ser ut så där så kanske ni kan ha en aning om hur det ser ut i resten av huset. :-) Idag har jag dock fått undan klädhögen som ockuperade vår läsfåtölj och nu ligger det enbart ett lager papper och skräp på matsalsbordet.

Maken kom hem tidigare idag och vi har varit relativt igång under eftermiddagen. Vi åkte in till stan och lämnade en av våra bilar på verkstaden inför service imorgon. När vi ändå var i våra gamla kvarter passade vi på att äta indisk mat på vår favoritrestaurang. Så gott! Därefter åkte vi till återvinningscentralen och fick slängt en massa skräp. Dottern och jag har duschat och nu nattas hon av sin far. Jag ska börja skriva ner lite stolpar inför det uppföljningssamtal min chef vill ha. Jag har engagerat mig i flera saker på egen hand och ser mig själv som ambitiös, dock har jag svårt för att marknadsföra mig själv och vet inte hur hen ser på mig. Ska bli spännande att höra hur jag uppfattas och hur jag är att arbeta med!

Tjejdag

Då maken är iväg igen har dottern och jag haft en tjejdag tillsammans. Vi började med lite mys i soffan efter frukost innan vi klädde på oss och åkte till IKEA. Tanken var att vi skulle äta lunch där och köpa lite nytt julpynt men det var superlång kö i restaurangen och julpyntet såg likadant ut som förra året så det blev korv och bröd utanför kassorna och mjukglass efteråt.

Förra helgen var vi på Hornbach som hade en ljuvlig julmarknad med allehanda pynt, skålar, tomtar och prydnader. Tänkte att vi istället tar Bauhaus idag (det ligger nära IKEA i Bäckebol) men där blev vi superbesvikna! De hade inget roligt och kändes mer fjolåret än IKEA. Så vi fick åka hem tomhänta (nåja) och får ta Hornbach igen innan första advent.

Dock är det inget roligt att vara hemma just nu för jag känner en otrolig stress över hur det ser ut här. Saker och ting har en förmåga att samlas på hög, både av mig och av maken, och vi vet inte hur vi ska bli av med denna vana. Matsalsbordet är belamrat med papper och skit plus att maken använder stolarna som sin garderob. Jag börjar ambitiöst att vika tvätt men tröttnar någonstans halvvägs. Istället för att bära upp det och lägga in det i garderoben så ligger det alldeles för länge i vardagsrummet och sen får tvätten ett pit-stop någonstans i vårt sovrum innan jag till slut får tummen ur och rensar undan. Städerskan var här igår och hade förfärats över vårt matsalsbord (jag förstår henne).

Anledningen att allt detta kommit upp är för att dottern vill börja julpynta imorgon och överraska maken innan han kommer hem. Men innan det kan över huvud taget bli bra måste vardags- och matsalsrum rensas - från allt! Det är ju inget kul att ta hem folk som det ser ut nu. Hur gör ni andra?

(F*n, vårt Internet krånglar så det går inte att ladda upp några bilder. Maken tror att det beror på att vår router inte fungerar så nu kör vi hot-spot från hans gamla mobil. Jag tror att det beror på något annat... I vilket fall som helst får ni bilder imorgon.)

Fredag kväll

Och av någon anledning är dottern fortfarande vaken. Hon var så trött vid 19-tiden att maken sen fick bära upp henne när det var läggdags. Helt plötsligt kommer hon ner och ska berätta att hon har hicka. Sen hör vi hur hon springer mellan sitt och vårt sovrum på övervåningen. Vad hände?

Jag - däremot - är så trött att jag känner mig full. Tog mig ändå upp hyfsat tidigt imorse och duschade innan jobbet, något jag aldrig brukar göra annars. Men jag orkade verkligen inte igår kväll så då fick jag bita i det sura äpplet idag istället.

Det positiva med dagen (veckan) är att jag jobbat ihop såpass mycket tid att jag nu ligger över en timma plus. Jag har legat minus i flera veckor så det var skönt att äntligen få svarta siffror igen. :-)

Nej, om jag skulle gå upp och mysa lite med dottern innan hon somnar...

Trött så trött

Igår kväll gjorde jag något ovanligt och tittade på fotboll. Så här i efterhand var det ju helt klart rätt match att välja med tanke på Zlatans alla mål. Det fjärde och sista var helt fantastiskt! Ja, så kan det gå när man gör något man inte brukar.

Jag fick också reda på att ytterligare ett kompispar ska skilja sig. Min vän skrev det i sin status på Facebook. Jag tyckte det var så ärligt att jag sen valde att skriva om detta i min status. Jag skrev att jag uppskattade att läsa något sant, för en gångs skull, när någon i min närhet inte mår bra. Missförstå mig rätt! Tidigare i våras fick jag ju, under en tjejmiddag, reda på att två vänner hade krisat i sin relation och en tredje hade lämnat in om skilsmässa - trots att deras statusar på Facebook sade något helt annat. Det var där och då som jag insåg att alla bluffar. Alla förskönar sina liv, vad de gör och hur de mår. Det får mig att må dåligt även om jag innerst inne vet att det inte är så.

Jag fick många reaktioner och ägnade större delen av kvällen till att svara och försvara mig. Många av svaren bekräftade det jag skrev men genom att hävda att det är tvärtom. Därför håller jag fortfarande fast vid att jag tycker det är synd att vi måste ljuga om våra liv i sociala medier. Vad tycker du?

Mår illa...

... av allt sött jag envisas med att stoppa i mig. Igår kväll åt jag inte mindre än tio skedar Nutella. 10!! Vet ni hur mycket det är?? Vaknade sedan strax efter halv fem imorse och mådde illa med ont i magen. Bara att pallra sig ner på toa. Som vanligt var jag ju sen dödstrött när klockan ringde strax efter sex. Jag snoozade en hel timma innan jag orkade mig ur sängen. Inte bra.

Till lunchen drack jag sen Pepsi (hade då "glömt" av mitt tidigare illamående) men hoppade över kakorna som jag fick med mig till kontoret och som hade blivit över från morgonens fika på konferensen. Sen jag kom hem från jobbet har jag inte ätit något sött och det känns i alla fall bra.

Har börjat följa en tjej som heter Olga Rönnberg på Facebook (det var hon som introducerade "plankan") och där blir jag helt matt när jag läser hennes inlägg. Hon är fembarnsmamma och "hinner" ändå träna mer än vad jag gör. Hon är otroligt energisk och peppande, och jag önskar att jag hade en tiondel av hennes engagemang. HUR gör man för att få det? För jag behöver verkligen det just nu...

Glömde...

... berätta om min nygamla last. Om en smak från min barndom. Om det onyttigaste av onyttiga. Hjälp!

Trött i fötterna

Har stått på benen i nästan 11 timmar och det känns. Var på jobbet klockan 8 imorse och lämnade klockan 19. Konferens gick bra idag och jag känner därför att jag inte behöver vara på plats imorgon också. Lunchen var supergod så jag tänker bara åka ner dit och äta. Har ju varit med och bestämt maten och vill inte missa buffén som serveras imorgon! :-)

Hade mina nya byxor dagen till ära och det kändes bra. De var kanske i längsta laget för mig men jag tog de mest högklackade stövlarna jag hade för att kompensera.

Alla andra körde kostym medan jag hade svart tröja och klarrosa linne. Kände mig så fin så!

Det underbaraste var dock att komma hem och få krama dottern som var så trött och redan klädd i pyjamas. Jag fick bära henne till badrummet för att borsta tänderna och sedan fick jag bära upp henne till sängen. Efter att jag läst så lade jag mig hos henne och gosade en stund. Så underbart!

Måndag hela veckan

Ibland känns det så. Dock inte denna vecka då det imorgon är stor konferens på företaget jag är på och där jag lovat att vara till hjälp. Jag har ordnat med alla förberedelser så gott jag kan och ändå fick jag lite "skäll" när jag, på vägen hem, stannade till i lokalen där konferensen ska hållas. Det var mycket personalen där inte visste, information som jag inte kunnat ge dem, och det var tydligen inte bra. Det här är min första konferens där och jag kan inte deras rutiner. Jag har gjort det jag har blivit tillsagd, och lite till, men det var tydligen inte bra. Jaja, bara att släppa det och lägga åt sidan. Imorgon och onsdag ska jag dock vara med på plats och se till så att catering och allt annat fungerar.

Maken är borta ikväll så meningen var att jag skulle hämta dottern från förskolan idag men på eftermiddagen ringde en annan förälder och frågade om dottern fick följa med dem hem och leka. Det fick hon så efter att jag hämtat henne därifrån istället har vi lagat middag tillsammans och tittat på datorn tillsammans. Nu sover hon och jag njuter av lite egentid framför datorn.

Med anledning av min blogg och hur jag mår så fick jag mail av en kär vän tidigare idag och hon föreslog att jag skulle skaffa mig en hobby. En hobby som ger mig energi och tillfredsställelse. Kanske är det det som behövs? Något som uppfyller min fritid och får mig att känna mig nöjd med min dag? Jag har ju min träning (som inte är en hobby - än!!) men kanske något annat. Jag får tänka på detta lite för tanken lockar mig!

Fars Dag

Underbar dag idag trots tråkigt väder. Farsdag-frukosten intogs i sängen till makens ära.

Hela familjen låg och mös fram till klockan 11 innan vi tog oss ner på undervåningen. Jag låg och drog mig, maken kollade på iPaden och dottern kollade igenom leksakskatalogerna inför julklappsönskelistan.

Jag tog med mig hela familjen ut till Härlanda Tjärn för lite träning men både man och barn ångrade sig i snålblåsten och duggregnet så de åkte hem medan jag tog varvet - efter exakt fyra veckors uppehåll. Kändes bättre än väntat och jag är sjukt nöjd nu med att jag kom ut. Och beviset:

Vi var sen och åt middag med svärmor på Oleary's. Supergott och skönt att slippa laga middag hemma. Jag har bokat klippning, ska träffa en kompis om en vecka och har ringt min pappa. En dag att vara nöjd med helt enkelt!

Bra där

Känner att jag inte har skött min kost så bra den senaste tiden. Den som blir lidande av det är min mage. Har de senaste dagarna känt av detta och beslöt mig igår för att hjälpa magen lite på traven. Bäst att ordna det medan det är helg plus att jag är med på en stor konferens under tisdag och onsdag.

I vanliga fall reagerar jag snabbt på medicinen och det hela är relativt smärtfritt. Men icke idag. Hela natten och hela dagen har gått utan reaktion. Vi har varit ute och ätit och nu veckohandlar jag på ICA. Hinner knappt komma innanför dörrarna förrän jag måste uppsöka toa. Kul.

Bra lördag

Det blev en bra dag idag. Bättre än jag trodde när jag gick och lade mig igår. Maken skulle hem och hjälpa en kompis med hans el. Denna kompis har en dotter som är ett år äldre än vår dotter. De bestämde sig för att leka så när vi hade vaknat och ätit frukost skjutsade jag över dottern dit. Jag fick sen lite egentid för att köpa en present till maken från dottern och åkte därför till det lokala köpcentrat. Dotterns önskan om present var väldigt specifik så jag fick gå in i ganska många butiker för att försöka uppfylla hennes önskan. Och vad händer då? Jo, jag hittar jättemycket till mig själv. Varför blir det alltid så? När jag har tid och pengar för att handla till mig själv så hittar jag sällan det jag söker, och när jag inte ska handla till mig är det tvärtom.

Så, förutom presenter till maken hittade jag en jacka, stövletter och två par byxor till mig. Jag köpte byxorna men avvaktar med jackan då jag hittade den på Lindex och emellanåt kommer det rabattkuponger. Idag har jag en kappa från HM som är fem år gammal. Jag köpte den efter att jag fått dottern så den har några år på nacken. Enligt en stilanaly som jag gjorde för några år sedan ska jag ha figursydda kläder och den här jackan är perfekt! Finns i svart och vitt. Kan man ha en vit jacka?

Byxorna jag köpte är av leggingsmodell med bootcut (som jag också ska ha), sitter jättesnyggt och är supersköna! Jag tittade på dem redan när vi var iväg för några helger sen men de fanns då inte i min storlek. Dessa kommer att bli perfekta på jobbet över snygga stövletter! Enkla men ändå dressy!

Produkterbilderna är tagna från www.kappahl.se och www.lindex.se.

Fredagsmys

Som sagt, jag jobbar hårt med att inte låta negativa saker påverka mig och så även idag. Jag tycker att jag har lite mer otur än andra just nu och funderar mycket på hur jag ska förändra det. Det kändes bra efter gårdagen när vi bestämde oss för att ha ett avstämningssamtal. Jag såg bl a min chans att föra fram min önskan om att bli anställd hos dem för att fåta del av deras förmåner och flextid. Idag fick jag se att det var sista dagen för cheferna att inför nästa år att ange alla sina konsulter inom fyra områden, bl a "must have" och "desirable". De skulle även ange om de t ex ville konvertera någon till att bli anställd eller kanske byta ut en konsult mot en befintlig anställd. Typiskt att allt händer på en gång och att det inte är till min fördel. Så idag äter jag godis för första gången denna vecka.

Vad gör ni denna kväll?

Onödig oro

Idag började min oro för vinterkräksjukan. Vi har, *peppar peppar*, inte haft det i vår familj. Än. Och vi har bara en toalett så jag undrar hur det kommer att gå om vi alla blir sjuka samtidigt. Dottern klagade tydligen över ont i magen på fsk idag och innan hon lade sig var hon lite lös i magen. Nu på kvällen fick även jag ont och det i kombination med nyheternas rapportering om ökat googlande på "kräk" drar igång min oro.

Det är ett personlighetsdrag hos mig själv som jag verkligen ogillar. Jag vet inte riktigt när det kom men jag tror att det var i samband med att dottern började prata. Innan visste man inte hur hon mådde eller om hon hade ont men helt plötsligt kunde hon sätta ord på vad hon kände. DET var jobbigt.

Hur slutar man oroa sig för saker man inte kan påverka? Varför börjar man oroa sig? Kan man jobba bort det på något sätt?

Litens stora besvikelse

Idag överraskade man och dotter mig med att ha gjort fruktsallad som vi skulle äta till efterrätt. Vi skyndade oss igenom middagen och maken började plocka fram medans dottern åt det sista. Maken fördelade i våra finaste skålar och tog fram den enda grädde vi hade hemma, nämligen sådan i sprutflaska. Han fördelade grädde över våra tre skålar och precis när han var klar såg jag att munstycket var helt grönt på ena sidan - det hade möglat då munstycket inte var ursköljt sen det användes förra gången. Jag vet inte hur många gånger jag har påpekat för maken (och svärmor som ofta serverar pannkakor när hon passar dottern) att munstycket måste sköljas ur innan flaskan ställs in i kylskåpet igen. Så på ett sätt var det ju bra att maken fick en lärdom medan det var tråkigt att se dottern så besviken. Hon hade verkligen ansträngt sig och sett fram emot efterrätten.

Det har annars varit en bra dag på jobbet. Dels har jag fått väldigt mycket att göra de senaste dagarna, och dels så har min chef bjudit in till avstämning då jag har varit på företaget i snart ett år. Hen sa att vi skulle stämma av hur jag trivs och hur min arbetssituation är, om jag trivs med mina arbetsuppgifter eller om jag vill göra något annat. Ett perfekt tillfälle att bl a säga att jag vill vara anställd! Ser fram emot detta!!

Jämt humör

Ja, jag anstränger mig verkligen för att inte hamna i djupa dalar. Det är inte så värst roligt på jobbet just nu då företaget jag är på har väldigt ansträngde ekonomi och det är nya besked varje dag känns det som. Alla chefer kämpar för att just deras avdelning ska gå så oberörd som möjligt genom krisen. Och det gäller även julbord... Alla anställda får gå på julbord/gruppevenemang eller valfri aktivitet för att stärka gemenskapen men konsulter som tillhöra gruppen får betala för sig själva om de vill gå med. Vissa grupper är då snälla och tar av sina pengar för att kunna ta med konsulter men alla tänker inte så. Jag fick idag erbjudande om att gå med på vår grupps julbord om två veckor, dock får jag betala själv. Jag fick också välja om jag ville vara med på den gruppaktivitet som föregår julbordet. Jag behövde inte ge besked idag utan skulle tänka på det.

Idag har jag tagit tag i vårt enorma berg av smutstvätt. Då vi knappt varit hemma känns det som, och när vi väl varit hemma har fokus legat på annat, så har högen växt rejält i tvättstugan. Nu på kvällen har jag kört två maskiner och har sex (!) kvar innan det är tomt i tvättkorgen. Egentligen borde jag också vika den tvätt som hängt på tvättställningen sen jag tvättade senast men jag orkar inte. Nu ska jag gå upp och lägga mig bredvid vår lilla gosing!

Tvära kast

Klockan är snart tio och jag är fortfarande vaken - otroligt! Det är för att jag känner mig lite piggare idag. Direkt efter middagen åkte dottern och jag till det lokala köpcentret och storhandlade. Det var verkligen på tiden. Kylskåpet ekade tomt och vi har flera dagar i rad kokat soppa på en spik. Jag har även rensat två veckors post och reklam som tornade upp sig som ett berg i köket. Imorgon väntar tvätt och undanplockning då städerskan kommer redan på torsdag.

Apropå gårdagen och julbord så fick jag idag, i hemlighet, reda på att övriga i ledningsgruppen ska på gemensam jullunch den sista november efter en OU på förmiddagen. Det stod uttryckligen att jag inte var medräknad utan kanske ville jag ansluta till lunchen och betala själv eller gå med någon annan avdelning istället. I vilket fall ville personen som skrev mailet att min chef skulle ta över ärendet. Jag tycker det känns för j.....t att inte få gå med på företagets bekostnad. Blir jag inte ens tillfrågad kommer jag att bli mycket besviken.

Trött, tröttare, tröttast

Det har slitit på mig att köra mer än 100 mil på 8 dagar. Trots att jag älskar att köra bil så kan jag sällan slappna av numera när jag kör, i alla fall så länge dottern åker med. När hon var yngre kräktes hon ett par gånger och det har satt sina spår. Jag var själv åksjuk när jag var liten så nu försöker jag hela tiden förekomma henne - vilket nästan är omöjligt. Men det gör att jag inte kan slappna av vilket är jobbigt. Så nu är jag trött. Så trött att jag skulle kunna gå och lägga mig. Igår var jag lika trött och lade mig ungefär vid den här tiden. Dock orkar jag inte upp när klockan ringer utan snoozar ungefär 45 minuter varje morgon. När blev det så här?

Känner mig jämnare i humöret nu för tiden och hoppas verkligen att det håller i sig. Jag behöver så mycket energi jag kan uppbåda och vill inte lägga den på negativa saker, eller på saker jag inte kan förändra. Jag ska inte heller stoppa i mig onyttigheter när jag känner mig nere eller frustrerad. Vågen visade 70 kg idag och det är inte ok. Dock har jag ju inte tränat på ett tag utan bara ätit sötsaker så jag får skylla mig själv.

Inte ens tråkigheter på jobbet ska få påverka mig utan då får jag istället förändra min situation. Som idag, när jag förstod att jag inte kommer att få äta julbord på det företag jag är på just nu. För några år sedan var jag arbetslös ganska länge och då kom jag att sakna gemenskapen med det man gör utanför jobbet. På makens jobb envisades de med att gå ut allihop på julbord - utan respektive - och jag kände mig då ännu mer utanför samhället. I alla fall, idag diskuterade vi julbord på vårt veckomöte och huruvida vi kommer att gå ut tillsammans. Min chef förklarade då att ledningsgruppen kommer att köra en heldagsövning framöver och sen gå ut på kvällen. Jag har inte blivit inbjuden att vara med på denna heldag - och kommer således inte att få gå ut och äta med dem. Det känns verkligen trist men är inget att göra åt. Så är livet som konsult!

Två bilder får avsluta detta inlägg. En på entrén till köpcentret Emporia som vi var på igår, och en på en liten tjej som satt framför mig och dottern under ett uppträdande där. Kolla in hennes flätor!
 

Shoppingsöndag

Har tagit oss till Skandinaviens modernaste köpcentrum; Emporia. Inuti ser det ut som i de flesta köpcentrum men entrén är ganska spektakulär. Många av butikerna är samma som överallt men det var flera jag inte kände igen. Roligt är att amerikanska Hollister finns här och även Sephora som är USAs motsvarighet till Kick's. Dock finns här ingen leksaksaffär vilket var synd då vi lovat dottern nytt Lego. Maken har parkerat sig i baren på Vapiano så vi är alla nöjda! ;-)

Depp...

I 80 minuter höll Malmös målvakt nollan. Malmö hade fram tills dess haft flera målchanser men utan framgång. Tyresö gjorde 1-0 men minuterna efter fick Malmö in ett kvitteringsmål som dessvärre blev bortdömt. Lagen slutade på samma poäng men Tyresö hade bättre målskillnad och vann på det. De var inte överlägsna på något sätt varför Malmö borde vunnit. Men men, så är det i sport så det är bara att acceptera.

Men lilla familjen och jag "vann" ändå då vi har varit ute och ätit middag med Ali. Vi var först och hälsade på i hennes lägenhet och sen gick vi till en italiensk restaurang där de hade supergod mat. Imorgon ska vi äta frukost ihop här på vårt hotell och sen får vi se vad vi fyller vår dag med. Förhoppningsvis något roligare än idag.

Ny minisemester

Skriver till er från ett hotell i Malmö denna gång. Körde ner strax innan middagstid och checkade in halv nio. Pust, det var jobbigt att köra hela vägen men känns ändå skönt att vara på plats och slippa köra ner imorgon bitti. Anledningen till att vi nu är i Malmö är för att finalen i damallsvenskan går av stapeln imorgon. Min au-pairtjej spelar mot sina forna lagkamrater i Tyresö om guldet. Jag hoppas så att de vinner!!

Men vi ska också hinna med lite annat. Det har öppnat ett nytt köpcentrum här, Emporia, som jag är lite nyfiken på. Och imorgon kväll ska vi gå ut, igen, och äta middag. Jag har önskat att få äta på antingen O'Leary's, TGIF eller Jensens Boefhus. Älskar sådan mat och framför allt älskar jag mjukglassbuffén man får till efterrätt på Jensens. :-)

Dagens positiva är att jag idag vaknade med en helt annan känsla än tidigare. Jag är trött på att vara ett offer för omständigheterna och kommer istället att börja bestämma mitt eget liv. JAG ska ta kommandot och se till att saker och ting går min väg. Står ni bakom mig? Tack!

Tänk om

Tänkte skriva och berätta om min kväll men inser att det bara skulle få er på dåligt humör, d v s på samma nivå som jag. Inget har gått min väg (som vanligt höll jag på att skriva) och det lustiga är att jag innan jag kom hem var dum nog att tro att det skulle det. Varför det liksom? Varför ändra sig nu när jag behöver det som mest? Jag börjar snart tro att jag har gjort någon rejält förbannad och att denne någon drar i trådarna som styr mitt liv. Jag som dessutom började att må bra efter den fantastiska filmen förra helgen. Vad är det för krafter som hela tiden envisas med att dra mig åt motsatt håll?

Ont i hjärtat...

Har min "otur" överförts på dottern? Igår kväll tände vi ljuslyktor som såg ut som pumpor och tog fram vår fina Halloweenskål som vi fyllde med godis. Dottern hade stenkoll på hur många barn som godiset skulle räcka till om det kom någon och knackade på. Det gjorde det inte... Inte en enda utklädd person fick vi se.

Idag var det Halloweenfest på förskolan och barnen fick gärna komma utklädda. Dottern och jag planerade kläder och smink igår, och dottern bad maken väcka henne extra tidigt idag så att vi skulle hinna med allt. Sagt och gjort, kvart i sju väckte maken henne och sen fixade vi hennes vampyrklänning, håruppsättning och smink i ansiktet. Hon var lite orolig för hur de andra barnen skulle reagera och sa att hon hade lite ont i magen. Och dessvärre fick hon fog för sin oro då inget annat barn var utklätt när vi kom. Hennes bästa vän hade med sig sin förklädnad till förskolan men hade den inte på sig. En fröken hade en häxhatt på huvudet men det var också allt. Jag fick så ont i hjärtat när jag såg hur förlägen dottern blev... Istället för att vara som alla andra stod hon ut i mängden med sina kläder och sitt smink, och det är inte lätt för en femåring att hantera en sådan situation. Usch, jag var så ledsen att jag var tvungen att ringa upp min man så fort jag hade satt mig i bilen. Hur gör man för att skydda sitt barn från sådana här situationer?