söndag 5 augusti 2012

Inlägg nr 200!!

Grattis till mig! :-) Men som jag har skrivit tidigare så har jag inte lyckats genomföra många av de förändringar jag önskar. Året är dock inte slut än. Just nu är den stora förändringen min träning. Jag gillar verkligen mina löprundor nu när jag har hittat mina löpsteg och min andning. Från och med nästa vecka är det tre gånger i veckan som gäller för att verkligen få in det i kroppen och för att få den hälsoeffekt jag är ute efter. Jag vill komma till det läget där jag inte mår bra om jag inte kommer ut och springer, där kroppen vill ut och röra sig.

Under vår resa blev en sida hos mig som jag inte gillar så bra väldigt tydlig. Den sidan visade sig redan på flygplatsen och höll sen i sig under hela veckan. Den gagnar ingen, allra minst mig själv, men är svår att bli av med. Svår att förändra. Sidan jag pratar om handlar om oro.

När vi stod i kön till säkerhetskontrollen för att flyga ut så säger dottern att hon mår illa och att det känns som om hon vill kräkas. Jag kände hur allt mitt blod försvann från huvudet och sen oroade jag mig för det under hela flygresan. Första natten på Mallorca drog maken ner ACn för att få kallt i rummet men i det rum som jag och dottern sov i blev det väldigt kallt så jag var uppe flera gånger första natten för att höja ACn och för att hela tiden lägga lakanet över dottern så att hon inte skulle frysa/bli kall (hon blev lätt förkyld också men det är en annan historia). Jag oroade mig sen för att hon skulle bli uttorkad då juicerna var väldigt söta och mjölken varm så det enda hon drack under hela veckan var vatten, och i - vad jag tyckte - mindre mängd än vanligt. Jag oroade mig också för att hon skulle bli för varm på huvudet (hon har otroligt tjockt hår) och tjatade om att hon skulle blöta håret hela tiden. Varje natt vaknade jag med jämna mellanrum för att känna på dottern och hålla koll på temperaturen.

Den enda personen som led av det här var jag. Jag sov dåligt varje natt och behövde verkligen vila siesta på dagen för att orka med. Så jag behöver verkligen öva på att inte oroa mig för saker jag inte kan påverka. Detta är ytterligare en sak att lägga till på min lista över saker jag vill förändra.

Idag fick jag i alla fall äntligen sätta på mig min förlovnings- och vigselring som legat hemma under semestern. För att verkligen markera att semestern är slut klippte jag av det band som visat att vi hade all-inclusive på hotellet. Vardagen är här igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar