Som sagt, det känns både bra och trist att mitt bloggår närmar sig slutet. Jag har gillat att varje dag få tänka ut vad jag ska skriva och sedan välja ut bilder att ha med. Det var dock aldrig meningen att det skulle bli en dagboksblogg vilket den övergick till att bli på slutet. Min stora resa blev till en liten promenad runt huset. En stor besvikelse för mig själv och det är något som jag försöker hantera. Jag trodde inte att det skulle vara så svårt att förändra sig själv och sitt beteende men jag inser samtidigt att min vilja inte har varit med mig hela vägen. Det gäller att bestämma sig, och det gjorde aldrig jag även om jag trodde det.
Vad gäller min hälsa så kunde den ha varit bättre för min önskan var att sluta med sötsaker och samtidigt hålla en bra träningsnivå. Jag inser att jag kan vara utan sötsaker bara jag bestämmer mig, men att jag av någon anledning inte vågar ta det steget fullt ut. Jag hade en bra träningsnivå under året och är stolt över att jag ökade på längden och fick ihop 5 km. Nu har jag inte kunnat spring sen jag fick ont i min häl på Fars Dag och saknar löpträningen nu när jag inte kan springa.
En stor önskan var att hitta ett jobb som jag kände en passion för och som dessutom skulle ge mig bättre lön än vad jag har nu. Det tar tid att söka jobb och med redan lågt självförtroende och självkänsla var det inte lätt att få ihop bra ansökningar. Jag blev tipsad om ett jobb och fick även komma på intervju vilket gav mig lite energi men den försvann snabbt när jag inte fick tjänsten. Hade jag mått bra från början och haft ett jobb som jag trivdes med hade det aldrig bekommit mig men nu påverkar det mig otroligt mycket. Att nu dessutom stå inför en stor osäkerhet 2013 vad gäller jobb så klarar jag knappt att hålla näsan ovanför vattenytan.
Jag ville också bli en bättre vän, syster, dotter och mamma... Jag släppte de sociala medierna och ville istället träffa mina vänner. Istället för att skicka ett sms skulle jag ringa. Men med släktrelationer som tar energi ifrån en och att inte hitta någon bra påfyllningskälla gjorde att jag helt enkelt inte orkade. Det här är dock något jag kommer att fortsätta att jobba på under 2013 för min familj förtjänar en dotter som mår bra. Min egen familj behöver en mamma och en maka som är glad och positiv.
Min önskan för 2013 är att allt ska bli bättre. Jag måste jobba hårt för att det ska bli så. Jag är tacksam för alla som har läst och kommenterat det jag har skrivit. Lycka till och gott nytt år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar