De senaste dagarna har jag inte varit någon bra mamma då både tålamod och energi saknats. Allting nådde sin kulmen igår kväll när dottern återigen vaknade strax efter klockan 22. Jag hade lagt mig och lät henne krypa ner hos mig. Hon låg och vände och vred på sig, och varje gång hon rörde sig så väckte hon mig. Det var som tortyr - precis när jag var på väg att somna så blev jag väckt. Till slut fick jag nog och bad maken komma upp och lägga sig hos henne medan jag stövlade in på hennes rum. Jag kunde ändå inte somna så vi var vakna, hela familjen, fram till halv ett. Imorse när klockan ringde ställde jag fram den en timma så att vi kom till förskolan precis när det var frukostdags.
Mitt beteende har gnagt i mig hela dagen och jag kände mig mer och mer usel allt eftersom tiden gick. Efter jobbet hade jag tackat ja till att vara med på mingel på nya Posthotellet men kunde inte slappna av där så jag åkte hem tidigt. Tidigt nog för att hinna hem och krama min kära dotter. Tidigt nog för att kunna be om förlåtelse för att ha varit en sån dålig mamma de senaste dagarna. Tidigt nog för att hinna läsa för henne innan hon somnade. DET var den saken jag behövde göra idag för att känna att jag kunde gå och lägga mig med gott samvete. Och det ska jag göra nu!
Trevlig måndagskväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar